Roger Lindqvist

Rubriken kräver kanhända en förklaring. Jobbade under många år på Furunäsets mentalsjukhus. Sjukhuset med dess patienter och personal, blev så att säga "en värld i världen". Detta p.g.a. att vi nästan var självförsörjande. Där fanns snickeri, måleri, maskinverkstad, storkök, tapetserarverkstad, transportcentral, tvättbytesförråd, verkstad för båtbyggeri, maskinhallar, trädgård med växthus, centralförråd, ja, nästan allt fanns representerat inom området. Här fanns t.o.m. egna musikanter. Bl.a. undertecknad. Vid några tillfällen så spelade vi upp till dans på den dansbana som fanns inne på sjukhusets område. Där dansade både personal och patienter med varandra. I trion ingick förutom jag, även Thomas Grahn och Herbert Westerlund från maskinavdelningen. Thomas på bas, och Herbert på dragspel. Själv så representerade jag transportcentralen där jag satt bakom trummorna, mitt ute i den lummiga skogen och spelade för allt vad tygen höll. En gång så hade vi så många musikanter att det nästan både räckte och blev över. Det var när vi spelade upp till dans i Furunäsets festvåning, längst upp under taknocken. Idén om danstillställningarna väcktes en dag av socioterapin, som höll till i den gamla överläkarvillan, mitt emot sjukhusentrén. Det blev väldigt poppis dessa danser, både hos patienter som personal och musikanter. Urklippet som finns härnere, fanns i Piteå Tidningen den 10 juli 1980. Många av mina medmusiker, hade jag spelat med sedan tidigare. Både inom kommunala musikskolan och även ute på dansbanorna runt om i Norrland.


Rättelse: Jörgen Aldrin spelade trumpet, inte trummor. På piano
ingick Jurek Gansarz.