Gamla Furunäsets sjukhus...
Min pappa pratade ibland om de arbetsplatser som han jobbat på. Det var Lövholmen, Storfors sågverk och så den plats där han blev kvar allra längst fram till sin pension, Wallboard-fabriken eller "Kolugnen" som var ett äldre namn på samma arbetsplats. Även jag har börjat tänka på de där åren, på mina f.d. arbetsplatser: SJ, Karlssons Glasmästeri, Furunäsets sjukhus samt Öjeby sjukhem. Inom landstinget blev jag kvar 1976-2002. Jag har i mina klippsamlingar flera artiklar som handlar om just Furu. För visst var det något speciellt med de där åren som aldrig mer kommer tillbaka. I inlägget som följer så berättas om det gamla Furu, hur det en gång såg ut. Och jag är liksom Joel Berglund, som förekommer i artikeln, väldigt intresserad av min gamla arbetsplats och dess historia.
GAMLA FURUNÄSETS SJUKHUS...
I 42 år vistades Karl Gustaf Högmodig från Lappträsk utanför Karungi på Furunäsets sjukhus. Han förlikade sig aldrig med vården utan menade att de friska egentligen var sjuka. Han hade sin egen terapi som sjukhusledningen och övriga anammade.
Högmodig byggde sin egen kåkstad inom sjukhusområdet. Här öppnade han bland annat verkstad och lagade cyklar och klockor. Blev flitigt anlitad och var en mycket omtyckt person. 1986 slutade hans dagar men minnet av honom kommer att leva kvar på Furunäset. Inte minst genom "Modigs Gränd", uppkallad efter Högmodig.
Medan Furunäset försvinner som sjukhusområde och det istället växer upp en modern företagsby, så kommer gator, vägar, gränder, parker och kvarter att minna om den verksamhet som så länge pågick där. Patienter, läkare, verksamheten, ja till och med en arbetshäst har fått ge namn åt dessa platser.
Minnet av Modig
Högmodig är alltså en av dem. Han kallades rätt och slätt för Modig och nu har hans minne bevarats till eftervärlden genom "Modigs Gränd". Även Per-Magnus Wallin, den siste patienten som begravdes på sjukhusområdets begravningsplats, har ihågkommits. Wallinslunden heter den platsen. Även Wallin var en omtyckt patient som gärna hjälpte sina medmänniskor.
"Tre gångares väg" syftar på två patienter som med sin vårdare varje dag tog en promenad just efter detta stråk. Patienterna var handräckare i köket och efter arbetsdagens slut gick de ut tillsammans.
Karl Gustaf Högmodig var patient på Furunäset i 42 år och öppnade
egen verkstad. Hans minne kommer att leva kvar genom "Modigs
Gränd".
"Karl Grankvistvägen" har döpts efter sjukhusdirektören Karl Grankvist. Han tillträdde 1967 och avled 1973. Han var en piteortens egen produkt. Redan i ungdomen började han på sjukhuset och avancerade till överskötare för att ta över direktörssysslan när landstinget tog hand om verksamheten. Sjöbringsparken och Sjöbringsstigen har psykiatern Hanrik Sjöbring, verksam här åren 1916-1920, fått ge namn åt.
"Tre gångares väg" går runt Furunäsområdet och passerar bland annat
Grottan som är en vacker tillflyktsplats.
"Egen" häst
Hästen Nora var under många år arbetshäst på Furunäset. Hon hade sina egenheter. Bland annat vägrade hon gå och beta på någon annan plats än på en kulle intill sjukhuset. Tydligen var gräset saftigast där. Den kullen har följdaktligen fått namnet "Noras kulle".
1893 var Furunäset nyligen öppnat och ångfartyget Rurik kom med 148 patienter från Stockholm, Uppsala och Härnösand. De hade stuvats ner som boskap i ett lastrum och resan ansågs omänsklig. Patienterna fick utstå svåra lidanden under den stormiga färden och transporten gav genljud över hela landet. Sjukhusets förste överläkare, Per-Gustaf Winqvist, upprördes över förhållandena och klagade över hur transporterna organiserats. För alltid skall "Ruriks udde" och "Ruriks småbåtshamn" minna om den här händelsen.
"Finlandiagränd" finns också på området. Troligen uppkallad efter en finsk läkare som länge var bosatt i en av villorna. I folkmun hade nämligen området redan tidigare hetat Finlandia.
Välkänd trädgård
Furunäsets trädgård var välkänd utanför Piteås gränser. Här fanns på sin tid också en omfattande fruktodling. Ett par av vägarna inom området har fått namn efter ett par äppelsorter man odlade där, Malaterstigen, Belonaparken och Belonasvängen. Med förre socioterapeuten Joel Berglund, som verkat på Furunäset större delen av sitt liv, gör vi en rundvandring i området. En del skyltar har redan satts upp och andra är på gång. De kommer att visa på den verksamhet som en gång i tiden bedrevs på Furunäset, i mänsklighetens tjänst.
"Noras kulle" har fått sitt namn av den här arbetshästen som mest
gillade att beta gräs på just den kullen.
Vi går efter "Tre gångares väg" och träffar på "Grottan". En underbart vacker plats som dock behöver en upprustning. Här hölls sammanträden som var mer eller mindre hemliga, men platsen var också populär att besöka för den som ville njuta av den vackra naturen, säger Joel. Det kunde bli något liknande igen om platsen rustades upp. Vi besöker också begravningsplatsen som finns inom området. Här finns endast ett halvt dussin gravvårdar trots att många människor fick sitt sista vilorum här.
En ny era
En svunnen epok är snart förbi, en ny tid har tagit vid på Furunäset. Gamla sjukhussalar har förvandlats till moderna konferenssalar och hotellrum. Företag har flyttat in med sina kontor och en verksamhet som bara för något år sedan skulle ha ansetts som otrolig har tagit vid. Men det har vi skrivt om vid andra tillfällen.
Det förflutna lever dock kvar, inte minst genom de namn som skapats inom området, till gagn för en efterkommande generation. De som utformat dem har förutom Joel Berglund varit NAB:s Astrid Lundström och Roland Andersson.
Förre socioterapeuten Joel Berglund kan allt om sin gamla arbetsplats.
Här blickar han ut från Ruriks udde som fick sitt namn efter en båt som
kom med patienter till sjukhuset. En seglats som gick till historien.
---------------------------------------------------
Norrbottens Kuriren den 14 oktober 1989.
GAMLA FURUNÄSETS SJUKHUS...
I 42 år vistades Karl Gustaf Högmodig från Lappträsk utanför Karungi på Furunäsets sjukhus. Han förlikade sig aldrig med vården utan menade att de friska egentligen var sjuka. Han hade sin egen terapi som sjukhusledningen och övriga anammade.
Högmodig byggde sin egen kåkstad inom sjukhusområdet. Här öppnade han bland annat verkstad och lagade cyklar och klockor. Blev flitigt anlitad och var en mycket omtyckt person. 1986 slutade hans dagar men minnet av honom kommer att leva kvar på Furunäset. Inte minst genom "Modigs Gränd", uppkallad efter Högmodig.
Medan Furunäset försvinner som sjukhusområde och det istället växer upp en modern företagsby, så kommer gator, vägar, gränder, parker och kvarter att minna om den verksamhet som så länge pågick där. Patienter, läkare, verksamheten, ja till och med en arbetshäst har fått ge namn åt dessa platser.
Minnet av Modig
Högmodig är alltså en av dem. Han kallades rätt och slätt för Modig och nu har hans minne bevarats till eftervärlden genom "Modigs Gränd". Även Per-Magnus Wallin, den siste patienten som begravdes på sjukhusområdets begravningsplats, har ihågkommits. Wallinslunden heter den platsen. Även Wallin var en omtyckt patient som gärna hjälpte sina medmänniskor.
"Tre gångares väg" syftar på två patienter som med sin vårdare varje dag tog en promenad just efter detta stråk. Patienterna var handräckare i köket och efter arbetsdagens slut gick de ut tillsammans.
Karl Gustaf Högmodig var patient på Furunäset i 42 år och öppnade
egen verkstad. Hans minne kommer att leva kvar genom "Modigs
Gränd".
"Karl Grankvistvägen" har döpts efter sjukhusdirektören Karl Grankvist. Han tillträdde 1967 och avled 1973. Han var en piteortens egen produkt. Redan i ungdomen började han på sjukhuset och avancerade till överskötare för att ta över direktörssysslan när landstinget tog hand om verksamheten. Sjöbringsparken och Sjöbringsstigen har psykiatern Hanrik Sjöbring, verksam här åren 1916-1920, fått ge namn åt.
"Tre gångares väg" går runt Furunäsområdet och passerar bland annat
Grottan som är en vacker tillflyktsplats.
"Egen" häst
Hästen Nora var under många år arbetshäst på Furunäset. Hon hade sina egenheter. Bland annat vägrade hon gå och beta på någon annan plats än på en kulle intill sjukhuset. Tydligen var gräset saftigast där. Den kullen har följdaktligen fått namnet "Noras kulle".
1893 var Furunäset nyligen öppnat och ångfartyget Rurik kom med 148 patienter från Stockholm, Uppsala och Härnösand. De hade stuvats ner som boskap i ett lastrum och resan ansågs omänsklig. Patienterna fick utstå svåra lidanden under den stormiga färden och transporten gav genljud över hela landet. Sjukhusets förste överläkare, Per-Gustaf Winqvist, upprördes över förhållandena och klagade över hur transporterna organiserats. För alltid skall "Ruriks udde" och "Ruriks småbåtshamn" minna om den här händelsen.
"Finlandiagränd" finns också på området. Troligen uppkallad efter en finsk läkare som länge var bosatt i en av villorna. I folkmun hade nämligen området redan tidigare hetat Finlandia.
Välkänd trädgård
Furunäsets trädgård var välkänd utanför Piteås gränser. Här fanns på sin tid också en omfattande fruktodling. Ett par av vägarna inom området har fått namn efter ett par äppelsorter man odlade där, Malaterstigen, Belonaparken och Belonasvängen. Med förre socioterapeuten Joel Berglund, som verkat på Furunäset större delen av sitt liv, gör vi en rundvandring i området. En del skyltar har redan satts upp och andra är på gång. De kommer att visa på den verksamhet som en gång i tiden bedrevs på Furunäset, i mänsklighetens tjänst.
"Noras kulle" har fått sitt namn av den här arbetshästen som mest
gillade att beta gräs på just den kullen.
Vi går efter "Tre gångares väg" och träffar på "Grottan". En underbart vacker plats som dock behöver en upprustning. Här hölls sammanträden som var mer eller mindre hemliga, men platsen var också populär att besöka för den som ville njuta av den vackra naturen, säger Joel. Det kunde bli något liknande igen om platsen rustades upp. Vi besöker också begravningsplatsen som finns inom området. Här finns endast ett halvt dussin gravvårdar trots att många människor fick sitt sista vilorum här.
En ny era
En svunnen epok är snart förbi, en ny tid har tagit vid på Furunäset. Gamla sjukhussalar har förvandlats till moderna konferenssalar och hotellrum. Företag har flyttat in med sina kontor och en verksamhet som bara för något år sedan skulle ha ansetts som otrolig har tagit vid. Men det har vi skrivt om vid andra tillfällen.
Det förflutna lever dock kvar, inte minst genom de namn som skapats inom området, till gagn för en efterkommande generation. De som utformat dem har förutom Joel Berglund varit NAB:s Astrid Lundström och Roland Andersson.
Förre socioterapeuten Joel Berglund kan allt om sin gamla arbetsplats.
Här blickar han ut från Ruriks udde som fick sitt namn efter en båt som
kom med patienter till sjukhuset. En seglats som gick till historien.
---------------------------------------------------
Norrbottens Kuriren den 14 oktober 1989.
Kommentarer
Postat av: Jennie och Norah
Norah längtar efter er och tills hon får komma till er imorgon.Möjligtvis ska hon ha på sig sin tomteklänning som hon vill ha på sig dygnet runt.Då följer tomteluvan såklart med så hon får visa upp sina färdigheter som tomtenisse!
Postat av: Roger
Det är väl klart att Norah måste ha sin tomtedräkt på sig. Både farmor och farfar längtar så klart efter henne...
Trackback