LILL-BABS på släktträff - 1975




Bilden är unik. Året Runt har samlat Lill-Babs allra närmaste och käraste anhöriga. Fem generationer blev det. I åldrarna mellan 80 år och fem månader. Med nyblivna mormor Barbro som medelpunkt. Och oj vad det berättades släktminnen denna underbart soliga sommardag!

Mormors morfar Erik, 80 år (fast han ser ut som högst 60).
Mormorsmor Brita.
Mormor Barbro.
Mamma Monica.
Och så Jenny själv, som just har fyllt fem månader och egentligen är döpt till Jennifer, men dessutom heter Anna efter sin mormorsmor.

Minns gammelmormor
En utomstående tappar nästan räkningen när namn och generationer surrar i luften. Men Barbro håller rätt på dem allesammans och förklarar att hon minns gammelmormor Anna mycket väl.
-Hon var stor och tjock och brukade hålla ut sina knän så kjolen bildade som en liten hängvagga mellan dem, där hon brukade gunga sina kinkiga barnbarnsbarn tills vi somnade.

Mormor var tryggheten
Också Barbros mormor, som dog för några år sedan, betydde oändligt mycket för hela familjen.
-Mormor Stina var tryggheten nummer ett, säger Barbro. Alltid hade hon mat på bordet när man kom, det spelade ingen roll vilken tid på dygnet det var. Hela hon bestod av godhet och värme.
-Mormor hade en ko som hette Stjärna och det bästa hon visste var när jag satt och mjölkade Stjärna och sjöng "Lili Marlene" under tiden, minns Barbro. Och kom man till henne med sina problem fann hon alltid en lösning - ja, det är samma sak med mamma Brita förresten.
-Med Barbro också, säger Monica. För henne tycks  ingenting vara omöjligt.

Kvinnors styrka
Det är vad hon helst skulle vilja att Jenny fick i arv; mormor Barbros förmåga att reda sig i livet. Att aldrig ge upp. När man hör de här tre kvinnorna ur tre generationer sitta och prata förstår man varifrån Barbro Svensson har fått sin styrka och sin glädje. Varifrån familjens otroliga sammanhållning kommer från.
-Vi härstammar från bondesläkter både på fädernet och mödernet, förklarar Brita. I sådana familjer är det självklart att hålla ihop och det var mest kvinnornas sak att värna om sammanhållningen.
-De var starka, arbetssamma och envisa som synden. Och så är det nog än i dag.
För den vimsiga hjälplöshet som ibland betraktas som höjden av kvinnlighet fanns det inte mycket plats i det gamla bondesamhället.

Recept mot kriser
Men vad gör då kvinnorna i familjen Svensson när det krisar ihop ordentligt - för det måste det ju göra också för dem då och då?
-Brita möblerar om, säger Barbro och så brister hon ut i gapskratt.
-Jag glömmer aldrig synen när mamma kröp omkring med taffeln på ryggen en gång när det var särskilt illa ställt! Hon lade sig på alla fyra med en kudde på ryggen och så hasade hon in under taffeln och lyfte upp den kröp omkring i hela rummet tills hon fått den dit hon ville.
-Sen när krisen var över, satte hon tillbaka allt på sin gamla plats igen.

Barbro för sin del sätter igång med storstädning när hon är ledsen eller orolig. Monica gråter och städar. Men det inträffar sällan, förklarar hon. Hon är överlycklig med sin värld just nu - med sin Kent och sin Jenny och sitt hem i Sollentuna.
-Vänta du, säger Barbro, vänta tills du blir lika gammal som mamma. Då har du flyttat många skåp!
För Jenny utgör saken inget problem. När hon tycker att livet blir för besvärligt gallskriker hon. Fast inte just nu. Just nu ligger hon belåtet och snusar på mormorsmorfars arm medan syrenerna doftar och smörbollarna nickar.
Medan Lill-Babs sätter sig vid morfar Eriks orgel och spelar "Var hälsad sköna morgonstund".


Fr. v. Barbros mor Brita. Till höger; Barbro med lilla barnbarnet
Jenny i sin famn.
-------------------------------------------------------------------------

Året Runt den 11 augusti 1975.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0