Roger Lindqvist - Dikter

- EN VANLIG DAG -

Idag såg jag havet
Denna alldeles vanliga
dag i mitt liv
Allt var lagt i tystnad
förutom vågornas lugnt
pulserande rytm
mot de uråldrigt urgröpta
stenar, som kanske fanns
här redan i tidens första
morgon

Blicken sökte sig långt ditut
där den blå skyn så magnifikt
och ytterst stilfullt
smälte samman med vattnet
Inga moln syntes på min himmel
Det var en underbart rofylld
stund
Denna helt vanliga dag
i mitt liv

Roger Lindqvist


- SÄG MIG DU DÖD,
  VARFÖR GÖR DU SÅ -

Varför finns du död?
Varför gör du många
så ofattbart illa?
Du är allestädes
närvarande,
fruktad av många,
älskad av ingen
Du förgör, sår splittring
tomhet och saknad
Säg mig du död,
varför gör du så?

Alltsedan tidens begynnelde
har du vandrat på vår
jord, tätt intill vår sida
Du har våldfört dig på allt
levande, så fort du kommit åt
Livslånga relationer,
och vänskapsband, har du
med din blotta närvaro
trasat sönder
Du har med ett hånfullt leende
skapat kaos, ångest och tårar
Du är iskallt beräknande,
beslutsam och nonchalant
obeveklig
Säg mig du död,
varför gör du så?

Din kalla dödskugga omsveper
oss alla, ingen har någonsin
funnit nåd inför dina ögon
Du obarmhärtiga, oåterkalleliga,
grymma fasansfulla onda död
Säg mig du död,
varför gör du så?

Roger Lindqvist


- EN TRASIG FARBROR -

Det ligger en trasig farbror på
gräset i vår park. Han dricker sig
redlöst berusad ur en flaska som
gör honom stor och väldigt stark.
Nyss så spydde han i rabatten,
alldeles strax här bredvid. Och fastän
han ropade; "Nu dör jag!" så verkar
ingen ta sig tid.

Som barn så var han kanske sina
föräldrars lilla ljus. Han var väl
som alla andra, tyckte om skoj
och mycket bus.
Kanske att han även drömde
om en framtid med fru och många
barn, men allt gick om intet
när han fastnade i frestelsens garn.

Istället för att leva som de allra
flesta gör, dricker han sig så
berusad att han när som helst
kanske går och dör.
Ingen verkar bry sig om hans
situation, endast några konstaplar
på stadens polisstation.
Den dag han läggs till vila, gråter
ingen på hans grav. När han i all
ensamhet seglar bort, på ensam-
hetens mörka hav.

Roger Lindqvist

---
Dikterna publicerade i Piteå Tidningen den: 28 augusti 2007, 24 juni 2009 och 27 juni 2009.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0