Gällivare/Malmberget som en glimmande diamant...
När jag var trummis i dansbandet Opus, spelade vi ganska ofta på Björnfällan uppe på Dundret. Scenen låg på långsidan av danslokalen, och som trummis satt jag längst bak med ryggen vänd mot ett stort fönster. När klockan närmade sig 21.00 och vi äntrade scenen kunde jag inte låta bli att blicka ut i den svarta kylslagna natten för att se på de ljus som avtecknades därnere inför min åsyn. Hela Malmberget/Gällivare låg upplyst som en glimmande diamant långt ner som i en dalsänka, och jag minns än hur vackert jag tyckte att det var. Det kändes i dessa stunder som om jag kunde rymma hela malmfältsområdet i mina bara händer. I dagens PT finns ett repotage som handlar om vissa rivningshotade områden i Malmberget. Där finns också en bild tagen just precis från min "trumplats" där jag en gång brukade sitta när vi spelade upp till dans uppe på Björnfällan, Dundret.
Från min plats vid trummorna kunde jag se denna fantastiska vy.
Alldeles bakom min rygg låg Malmberget/Gällivare som en glimmande
diamant.
-----------------------------------------------------------
Foto: Maria Johansson, Piteå-Tidningen.
