Roger Lindqvist

Du tror att du känner mig
men det gör du inte.
Du ser inte vad som finns
i mitt hjärtas innersta.
Det är en väl förborgad
och skyddad hemlighet.
Du dömer mig till det yttre,
men känner inte det inre,
hur kan du då veta vem jag är?

------------------------------------
Roger Lindqvist.


En dikt som publicerades i Piteå-Tidningen den 6 juni 1990. Jag hade skrivit några år. Men var lite osäker om formerna i det jag skrev. Hade mycket respekt för vad andra skulle tro och tänka. Därför så underteckande jag endast med mitt förnamn. Allteftersom åren gick, och jag blev varm i kläderna, så hittade jag formerna allt tydligare. För som ni vet - vi är ju alla barn i början. Att skriva gjorde mig varm i själen. Det är ett av mitt livs allra största AHA-upplevelser. Jag hade även funderingar på att måla, men som sagt skrivandet var för mig den rätta formen. Jag hade m.a.o. hittat hem! Tankarna om målandet har jag absolut inte gett upp, det är bara så att just nu så vilar målarlusten, men vi får se senare längre in i framtiden. Finge jag välja, så skulle jag både spela, (jazz), skriva, måla och fotografera. Men som sagt, det står skrivet in i framtiden hur det hela kommer att bli.

Roger.