Monologen som kom med...

Av de texter som jag gjorde så fastnade Pite revyn så småningom för två stycken. Denna monolog som jag skrev är ett av dem - "Eskil & Majsan". I Revyn fick den namnet "GPS".

¤¤
Majsan sitter i sin favoritfåtölj och begrundar sin situation.
- Karl´n min har övergett mig. Ja, inte för nån trådsmal 25-årig blondin, nää konkurrenten heter kort och gott GPS. Det hela tog sin början för drygt tre månader sen. En kväll kom Eskil hem från sågverket där han jobbar. Han var ovanligt glad och uppspelt för att vara en vanlig måndagskväll. Han ville presentera mig för en "manick" som han sa.

- Nu du Majsan, detta kommer att revolutionera vårt liv. Jag har köpt en GPS! Tack gode Gud för GPS! Majsan, du kanske inte förstår, men från och med nu är det bara du, jag och GPS:n.
Och där stod han, och såg allmänt fånig ut. För att demonstrera sin manick så frågade han om jag ville följa med på en tur.
- Vart vill du åka, Majsan? Bara säg, så ska jag knappa in adressen. Och du, ta en Året Runt med dig så du kan slappa när vi åker.

- Lundmans i Hortlax, sa jag. Vi måste handla. Du kan skjutsa mig till ICA omedelbart. Eskil knappade in "Lundmans - Hortlax", och sen så bar det iväg. Men Eskil, sa jag, nog vet vi väl vart ICA ligger efter så många år? Eskil sa ingenting han såg bara så målmedveten ut. När han plötsligt svängde höger då det skulle vara vänster så sa jag till.
- Men Eskil, vart far vi egentligen, sa jag och tittade på honom.
- Lugn bara lugn! Luta dig tillbaka och läs din Året Runt så klarar GPS:n biffen.

- Då vi kört i mitt tycke alldeles för länge, och ingen ICA-butik fanns i sikte, så kom vi fram till ett för mig okänt ställe. "SOPTIPPEN KORSTRÄSK" stod att läsa på en skylt.
- Ta det nu bara lugnt lilla Majsan, alla kan vi göra ett och annat litet fel ibland. Och du, vad är det för fel att handla på ICA i Älvsbyn?

- Nu vill jag hem, sa jag. JAG VILL HEM ESKIL!!! Och den där manicken kan du väl lämna tillbaka på affären. På hemvägen yppades inte ett enda ord. Det var bara den där fördömda GPS:n som tycktes stirra på oss lite hånfullt från sin plats på instrumentbrädan. Den där natten så ville Eskil ha sin leksak med sig i sängen. Klockan ett på natten, låg Eskil och tryckte på sin älskade GPS. Ja, han t.o.m. pratade med den där löjliga prylen.

- Kvällen därpå sa Eskil att han skulle ut i vedbodan. När det gått tre timmar gick jag ut och ropade:
- ESKIIIL!!! Inget svar. Då fick jag se att Eskils Opel Rekord var puts väck. Jaja, tänkte jag, nu har han farit ut för att testa den där grejen igen. Ja, se karlar! Han kom inte tillbaka den natten. Och inte dagen därpå. Nu har det gått tre månader sedan Eskil tog sin GPS och drog iväg mot okänt mål. Jag kontaktade "Efterlyst" i TV 3. Då ringde en äldre dam som trodde sig ha sett honom på Bornholm i Danmark. Danmark av alla ställen. Jag tänkte vad gör Eskil med Opel Rekorden på Bornholm? Jo, han testade GPS:n naturligtvis. Någon påstår sig ha sett honom köra runt vid Eiffeltornet i Paris. Andra har sett honom i Klöverträsk. Ja, jag vet inte vad som är sant.

- Interpol är även dom inkopplade i "Fallet GPS - Eskil". Han är ganska lätt att känna igen; blå Opel Rekord årsmodell -66 med vitt tak och en stor rävsvans fäst på radioantennen. Men trots beskrivningen så är min lilla Eskil fortfarande borta. Och jag som längtar så mycket efter hans närhet. Jag har t.o.m. börjat längta efter den där GPS:n. Häromdagen ringde man från NASA borta i Amerika. Man hade lokaliserat ett främmande föremål på månens framsida. Ett föremål som tycktes överensstämma med Eskils blå Opel Rekord. Men det kan jag väl inte tro, att Eskil har farit ända upp till månen. Men man vet ju inte, ni såg ju vad som hände då vi skulle på ICA i Hortlax, och hamnade på soptippen i Korsträsk. De där apparaterna är absolut icke att lita på.

- Å, stackars Eskil, det är kanske kallt på månen. Och inte bara det, Opeln har så dålig värme också. Så snälla åhörare, om ni nu råkas se en 66:ans Opel med en äldre GPS tokig gentleman med kraftigt underbett vid ratten, ring då till MAJSAN!!
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Text: ROGER LINDQVIST.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0