NILS POPPE SHOW - 1964
NU KOMMER NILS POPPE I TV...
Nils Poppe - glädjespridare på söndagskvällen.
SÖNDAG:
20.00 Nils Poppe show.
Det var på en folkparksscen under försommaren 1933. Ett turnerande sällskap från Hippodromteatern spelade operett - det var visst "Jim och Jill". Från kulissen kom en liten figur instudsande som en boll, slog frivolt och kullerbyttor och möttes av ett jubel som kunde mäta sig med det mesta i den vägen.
Den lilla figuren var huvudpersonen i operetten, men endast några få utom ensemblen visste vem han var, för han gjorde sin första större roll, övertagen efter den då främste operettkomikern och akrobaten Nisse Ericson. Under föreställningen fick han den ena applåden efter den andra och kvitterade med ny akrobatik och barnsligt glada leenden. Han hade ett pubiktycke av fantastiska mått.
En representant för publiken skrev omedelbart till teaterchefen Ragnar Klange i Stockholm och rekommenderade honom att ta en titt på den populära figuren. En vecka senare var denna kontrakterad till Folkets Hus teater i Stockholm, där han redan vid den första revypremiären visade att han skulle komma att gå långt. Den lille krabaten och akrobaten hette Nils Jönsson Poppe. På söndagskvällen, som bör bli en av de gladare under TV:s tio år, kommer han i sin första show av tre som han gjort för Åke Falcks produktionsbolag. Han kommer att visa hur man gör operett, och han har flera goda medhjälpare, exempelvis Gunwer Bergqvist och Lena Granhagen.
Nils Poppe blev efter Fridolf Rhudin och Edvard Persson vår populäraste filmkomiker. Om han hade hittat en bra maunuskriptförfattare skulle han kunna bli en världsberömdhet. Nu har han i brist på skickliga medhjälpare inte alltid lyckats hundraprocentigt. Men en av hans filmer kan gå till filmhistorien: "Pengar", som han delvis själv skrev och som debutanta regisserade. Det var en saga med chaplinskt vemod om den ensamme och utblottade, som utan ett öre på fickan fick jobba som extra sedelbrännare i myntverket och med blödande hjärta såg hur miljonerna gick upp i rök. Naturligtvis blåste hans likvid, en ensam tia, av luftdraget också in i ugnen...
-------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Oktober 1964.
Nils Poppe - glädjespridare på söndagskvällen.
SÖNDAG:
20.00 Nils Poppe show.
Det var på en folkparksscen under försommaren 1933. Ett turnerande sällskap från Hippodromteatern spelade operett - det var visst "Jim och Jill". Från kulissen kom en liten figur instudsande som en boll, slog frivolt och kullerbyttor och möttes av ett jubel som kunde mäta sig med det mesta i den vägen.
Den lilla figuren var huvudpersonen i operetten, men endast några få utom ensemblen visste vem han var, för han gjorde sin första större roll, övertagen efter den då främste operettkomikern och akrobaten Nisse Ericson. Under föreställningen fick han den ena applåden efter den andra och kvitterade med ny akrobatik och barnsligt glada leenden. Han hade ett pubiktycke av fantastiska mått.
En representant för publiken skrev omedelbart till teaterchefen Ragnar Klange i Stockholm och rekommenderade honom att ta en titt på den populära figuren. En vecka senare var denna kontrakterad till Folkets Hus teater i Stockholm, där han redan vid den första revypremiären visade att han skulle komma att gå långt. Den lille krabaten och akrobaten hette Nils Jönsson Poppe. På söndagskvällen, som bör bli en av de gladare under TV:s tio år, kommer han i sin första show av tre som han gjort för Åke Falcks produktionsbolag. Han kommer att visa hur man gör operett, och han har flera goda medhjälpare, exempelvis Gunwer Bergqvist och Lena Granhagen.
Nils Poppe blev efter Fridolf Rhudin och Edvard Persson vår populäraste filmkomiker. Om han hade hittat en bra maunuskriptförfattare skulle han kunna bli en världsberömdhet. Nu har han i brist på skickliga medhjälpare inte alltid lyckats hundraprocentigt. Men en av hans filmer kan gå till filmhistorien: "Pengar", som han delvis själv skrev och som debutanta regisserade. Det var en saga med chaplinskt vemod om den ensamme och utblottade, som utan ett öre på fickan fick jobba som extra sedelbrännare i myntverket och med blödande hjärta såg hur miljonerna gick upp i rök. Naturligtvis blåste hans likvid, en ensam tia, av luftdraget också in i ugnen...
-------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Oktober 1964.
Kommentarer
Trackback
