Roger Lindqvist

Den här historien publicerades i Piteå-Tidningen den 6 mars 2007. Den var skriven på pitebondska/pitemål och efter att den varit inne i tidningen var det många som hörde av sig. Man tyckte den var kul, men trots att man kunde tala dialekten, så kliade sig många i huvudet ändå. Jag har sökt på min blogg, i tron att den var publicerad sedan tidigare, men av någon anledning så hittar jag den inte. Med den här historen vill jag rikta mig till den Facebookgrupp som heter just "Vi som talar Pitebondska". Bosse Hedman var i kontakt med mig igår, och påtalade detta. Så här kommer den (nästan) osannolika historien om Helmer & Svea om deras svärmeri på festplatsen Öholma en gång för länge sedan.




Teckning: Roger Lindqvist


Inne en boj ett så langt frå Bäschika, bådd en Helmer å a Svea. En häjt sommarda satt en Helmer ötte tjöksbåole kledd inne blåställe å vä en vegamöss oppe skåll´n å åt sä en brötto. Just då han tåo sä sist togga bårte korven så kom a Svea in jöning dör´n. Hon hadd twette kleda inne trebånka, å hadd just hängt opp ålltihåopen oppe tvettlina som en Helmer hadd satt opp mella bönniga å stor bjärka som ståo strax ötte.
    - Höllö Helmer, dö väjt vo i töck då dö sett ötte båole vä storkeps´n denna.
    - Hä spela väl ingen råll, i jär likaså färdi nö, sa en Helmer å ströuk bårt en schwettdroppa bårte panna.
    - I kvek sko vä å schwärm oppa Öholma, Helmer. Vä sko dansch så hä knarr ötte golvbredän. Så konna vä sätte åss oppa en bänk å titt ut över Pitälva, töck dö ett att hä låt romantiskt Helmer?

    - I töck hä låt åonödit. Vär våor ju oppa galäj om nojårsafta, räck ett hä?
    - Tåok dä, hä jär ju misommarafta, då sko man ju ut å råo sä. A Tekla å en Holger sko dit åckså, i träffe na oppa Konsum, hon trådd att hä skull waal mötje fålke.

Klåcka ått oppa kvel´n trampe en Helmer å a Svea  över lell brånn som bar över oppa Pitstan´s eget Las Vegas. Hä vell säj Öholma. En Helmer var ett na gåod, för att cykäln hansch rappe så mötje. Men a Svea, hon lojst som en hundrawatts glölamp oppe ansekte. Döm dansche å dansche, så dell schlut vart en Helmer kneschvag, å tråitt ötte bäjna, så döm jing å sätt sä.
    - Helmer, kan dö ett håll om mä nalta? Hä jär ju ändå misommarsafta, få vä nö sette å schvärm jenna en stand.
    - Höllö Svea, i gå å tjöp mä en varmkorv å en Loranga, vo se dö om hä?
    - Jaja, bara dö schönd dä så vä få schvärm.

Dell schlut så feck a Svea som hon velld. En Helmer la armen rönt axschlän opåda.
    - No håvva vä ne bra, visst då Helmer?
En Helmer sa ett så mötje, för han togge ju oppa korven.
    - Helmer, tänk om dö skull tågga å ansch möstasch´n denn, då skull dö bli ganschka lik en Erroll Flynn. Han såg vä ju oppa Röda Kvarn je å a Tekla förra löradan i Åjbojn.

Då titte en Helmer oppa a Svea å så saan:
    - Dö jär ett så åolik hojna a Ester Williams, dö väjt hon som bruk semma oppa film.
    - Men Helmer då, hä va dän finaste komplimang som dö nanschtin ha djive mä.
Å dell schlut då hä var färdischvärme, så tåo döm cykla å trampe häjmöver. A Svea cykle lika fort som Djiverböss´n bruke tjör, så en Helmer kom oppa ättatjölkän.
    - Vänt Svea, vänt oppa mä. Creschänt´n rapp ju så hämst.

Å just hittaför badhuse ne Bäschika stanne döm. Då titte a Svea en Helmer djupt inne öga å så sa da:
    - Kan dö ett tjuss mä, Helmer. Hä jär ju bara missommar äjn gang om åre.
    - Höllö Svea, i jär glad att dö fråge.
Åsså ströuken bårt nalta senap bårte stjägge. Mittinne misommarsnåtta, ståo döm då denna å tjussese, just precis då såola sänkt sä över Bullervika.
----------------------------------------------------------------------------------------------
Text: ROGER LINDQVIST.

PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 6 mars 2007.