Roger Lindqvist

Ja, det blev en rejäl "bildbomb" som jag presenterade i del 1. Nu är det dags igen. För här kommer den sista delen i bildberättelsen om Ewa & Peters fantastiska samling därborta i ett garage (som jag önskar att JAG var ägare till). Varsågoda!


Synen av detta förflyttar mig hem till mitt föräldrahem kanske till en
söndagsmiddag 1966. Morsan hade de trekantiga tetrapaketen i en
likadan hållare, med exakt samma färg. Ja, du store tid...


1621 fick vår stad stadsrättigheter. 1971 blev det ett hejdundrade jubi-
leum när Piteå fyllde 350 år. Jag har själv klara och goda minnen från
detta. Genom min medverkan i Piteå Kommunala Musikskola, var vi
på alla möjliga och omöjliga platser under jubileumsåret. Detta har jag
berättat om i en artikelserie i vår lokaltidning. Man kan väl säga så här;
det blev en hel del trummande för min del året 1971.


En bild som tyvärr blev en aning suddig, men jag kör den ändå...
Piteå - sommarstaden med välkända Piteå Havsbad som de flesta
svenskar i dag vet vad det är.


Visst minns man somrarna när pappa,mamma och jag åkte ut i våran
blå Folka. Omsorgsfullt hade min far packat ner alla tillbehör i bilen,
däribland campingbord med tillhörande fyra stolar. Samt alla attiraljer
nerpackade i en liknande väska som ses på bilden.


Vilka linjer, vilka former...ja, alltså bilen...


...ytterligare en jänkare med fantastiska former...jag pratar fortfarande
om bilar...


Picasso kan slänga sig i väggen...kolla bara in det här välsvarvade
konstverket...


"När jag som vanligt ringde dig och på bio bjöd dig ut
Så svara du helt enkelt nej, nu får det vara slut
Du sa: Jag ska va hemma, lägga mig tidigt och sova
Ring inte mer är du snäll, och det, de måste jag lova
Men ingenting kunde hindra mig, jag måste ut i kväll
På stan jag drev tills jag såg dig med en grabb i en bil av senaste modell
Bilens lack den glänste, kromen blixtra i dess nos
när jag stod där stum och tänkte: Hur enkel är min lilla ros..."
----------------
Arne Qvick - "Rosen"


Tänk att få glida runt en varm sommarkväll i en sån här...


Vicken grannlåt!


En stycken veteranmoppe...


...av märket Fram...


Skivspelare och pinuppor...


SAAB-93 tvåtaktare med delad framruta. Jag minns så läcker jag
tyckte dörrarna var, när man öppnade dem var de liksom åt fel håll...


Flera askar. Kolla in Gengaständstickorna...


Krom, krom och åter lite krom...


Vid infarten mot Piteå fanns en Mobilstation. Granne med stationen
fanns Åströms Bil. Där sålde man folkvagnar, bl. a. till min pappa.
Åtminstone två av farsans bubblor köptes på Åströms. Om jag inte
minns alldels tokigt så fanns en Gulfstation tvärs över vägen. Det var
när den skulle öppnas, som en av mina släktingar fällde denna komm-
entar när vederbörande hade läst annonsen i tidningen:
    - Har ni sett, dom öppnar ju Gylfen i morgon...


Uno-X fanns på Strömnäs. Och vi var där vid premiären och Sture
Nilsson som var innehavare fyllde bensin i farsans VW. Nynäs fanns
på Sundsgatan, Caltex fanns som jag tidigare nämnt i Storfors.


Esso fanns hos Bröderna Lundgren i Hortlax. Förutom bensin så fanns
även en bilverkstad. Deras far, som grundade verksamheten, hette
Samuel. Trots att denne Samuel varit död i många år, och firmanamnet
ändrats, så sa min far alltid "Samuel Lundgrens" när han skulle dit med
sin bubbla på rep.


IC fanns på Sundsgatan i Piteå. Min kusin, Roland, jobbade där. Det
finns en röd plåtskåp i min boda, den har en gång stått i verkstaden
på IC i Piteå. En gammal relik, alltså...


BP-prylar med den välkända dekalen...


Om dessa saker ändå kunde tala...


Spolarvätska i små plastförpackningar...?


Nitroglycerin från Gyttorp. Ja, ett besök i Ewa och Peters nostalgigarage
smäller också ganska högt...


Läckra prylar från en annan tid...


Det låg en Shell-station på Degeränget. Innehavaren hette Helge Grahn.
Henning, min fd. svåger brukade tänka sin Opel där. När han körde fram
vid pumparna, dök Helge upp för att tanka (ingen självbetjäning) då
vevade Henning ner sidorutan, sträckte fram en tiokronorssedel, sa till
Helge: "Jag ska ha  bensin för en tia". Det låter som en saga...


Sommaren 1967 kunde man nästan överallt denna H-skylt. Det var ett
sätt att förbereda oss svenskar för den så kallade "Dagen-H" den 3
september samma höst.


Kuriosa kan man gott kalla den här affischen. Den berättade en gång
om Blåsmarks S.K:s matcher från anno dazumal.


Joo, det var så sant. Ni kanske minns den här trubaduren som satt i
en vrå i garaget och sjöng? Han ringde mig häromdagen. Jag blev
bjuden på kaffe och en sockerkaka. Han berättade att han en gång
varit rockstjärna i Amerika. Men blev less, och fejkade sin egen död
i augusti 1977. Han flyttade först till Tyskland, men trivdes inte där. Han
berättade apropå Tyskland, att han hade gjort sin militärtjänst där 1958.
Sedan kom han att tänka på Sverige, dit han aldrig varit. Så han tog färjan
över, och hamnade så småningom i Piteå. Han bytte namn, till Kurt-Elvis
Pettersson. Bodde ett tag  Munksund, men flyttade i våras till Hortlax.
Han sjunger på fester och bröllop, och undrade om jag ville "hänga på".
    - Jag har ett gig i Hemmingsmark på en pubafton nu i höst. Kanske
du kan ta dina trummor och komma.
    - Javisst, sa jag. Ring mig!

På hemvägen tänkte jag på vårt samtal. "Kurt-Elvis Pettersson, rocksångare"
ja, jag fick liksom inte ihop det. Men han verkade vara en hyvens kille...
----------------------------------------------------------------------------------
Foto: ROGER LINDQVIST