Tiden

Någonstans stannar tiden,
på en plats så olik vår.
När vår stund på jorden
är förliden,
torkar någon bort en ensam tår.
Aldrig mer ord som farligt sårar,
i stället varma händers smek,
inget som längre oss försvårar,
varje ny dag blir till en yster lek.
 
Roger Lindqvist

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0