Roger Lindqvist

I början hette det Piteå hospital oxch asyl. Asyl står för tillflyktsort, en grovt missvisande benämning. Den som hamnade där var ofta dömda till evig förvisning och förvaring. Genom åren har hospitalet ständigt bytt namn och i dag heter det: Psykiatriska kliniken vid Piteå lasarett.
Furunäsets sjukhus. Där vistas dagligen cirka ett tusen människor!
¤ Sjukhuset har 562 vårdplatser.
¤ Antalet sjukvårdspersonal är cirka 380, därtill kommer köks- och städpersonal.
Ett tusen människor - det är lika många som ett mindre samhälle.
Det skulle dock vara överdrifrtatt säga att Furunäsets sjukhus utgör ett lyckligt samhälle.

Piteå-Tidningen har vid sitt besök träffat patienter, vårdpersonal, psykologer, kuratorer och läkare och låtit dom ge sin syn på sjukhuset. Det kommer alltså till stor del att handla om mentalvården vid Furunäsets i dag. Den vården skiljer sig kraftigt från Piteå Hospital och asyls dagar. Då bestod "vården" till största delen av isolering i celler med gallerförsedda fönster. Maten skickades in genom en glugg i dörren. I dag är mentalvården dessbättre åtskilligt humanare. De murar och stängsel som inhängnat Furunäset har med tiden rivits.

¤ ISOLERAD INSTITUTION
Men man kan ändå inte komma ifrån att Furunäset utgör en ganska isolerad institution i samhället. Och just därför är mentalvården av i dag fortfarande till stora delar inhuman, omänsklig.
Göran Westergren, chefspsykolog, tar ett exempel:
    - En äldre dam i Norrbottens inland har blivit lite förvirrad, eller åderförkalkad, som det brukar heta, på ålderns höst och kan inte klara sig själv längre. Hon har kanske inte längre några anhöriga hemmavid som kan titta till henne. Då är risken stor att hon hamnar här på Furunäset, uppryckt med rot från den miljö hon hör hemma i.
    - Det upplever jag som ett inhumant inslag i sjukhusvården, säger Westergren.

¤ LÅNGVÅRDEN ÖVERVÄGANDE
Just detta med åldringsvården, som ju ofta är liktydligt med långtidsvård, är något man kanske inte i första hand tänker på när det gäller Furunäset. Ändå utgör just långvården den allra största delen av sjukhusresurserna. Den rent mediciniska kliniken på sjukhuset upptar närmare 90 vårdplatser. Dessutom räknas närmare tio av övriga avdelningar som åldriga avdelningar (s k psykogeriatriska) där man främst behandlar s k åldersdemenser, d v s förvirringstillstånd hos gamla.
    - Dessa tenderar att öka och har lett till att vi just håller på att göra om en korttidsavdelning till långtidsvårdande avdelning, säger chefsläkare Ragnar Nylöf.
Åldringsvården som helhet är ett problem som ständigt växer i de flesta kommuner i landet. Det finns för få vårdplatser.
    - Gränsen mellan den långvård som ges här och långvården på ex Piteå lasarett är ytterst liten, säger Barbro Berglund, klinikföeståndare.

¤ 200 KRONOR PER DYGN!
Men det är dyrt att driva ett sjukhus typ Furunäset. Man räknar med att varje heldygnsvårdplats kostar mer än 200 kr/dygn! Det är slöseri med resurser, tycker många.
    - Det vore både humanare och billigare för psykiatrin att söka sig ut i samhället istället för att hålla sig till de stora slutna institutioner som denna, menar exempelvis psykologen W´stergren.

Den s k öppenvården byggs därför ut mer och mer. För två år sedan startade PAP (Psykiatriska Arbetsgruppen i Piteå) ur befintlig personal på Furunäset. PAP bedriver sin verksamhet utanför Furunäset, disponerar två vanliga bostadslägenheter inne i stan. Dit kan människor med problem av allehanda slag vända sig för att få hjälp att hitta lösningar innan problemen blir övermäktiga. På Furunäset finns också en annan form av öppenvårdsverksamhet, dagavdelningen. Den är också skild från Furunäset i övrigt, patienterna får vistas på avdelningen under dagtid men i övrigt leva i sin normala hemmiljö.

Det här är arbetsformer som kommer att få ökad betydelse i framtiden. Just nu håller nämligen sista handen att läggas vid en utredning om psykiatrin i Norrbotten inför 80-talet. Utredningen har pågått en längre tid, ligger nu ute på slutlig remiss och skall presenteras någon gång efter nyår. Där tycks man ha tagit fasta på grundtanken att psykiska störningar inte är något som enbart härstammar ur den enskilde individen utan att de har sin grund i miljön, familjen, arbetet, boendet m m och att man inte kan behandla en patient som att "du är sjuk - alla andra är friska" utan att ta med hela problemkomplexet.

Utredningen understryker också behovet av ett dagcenter i Piteå, av att åldringsvården flyttas till mera hemlika miljöer o s v. Denna utredning finns det alltså stor anledning att återkomma till när den framläggs för landstinget och offentligheten i början av nästa år.

¤ YTLIG BILD AV SJUKHUSET
I den artikelserie om Furunäset som vi nu påbörjar skall vi främst beskriva Furunäset av idag. Vi har kallt serien "Besök på Furunäset" och det är precis vad det handlar om. Vi har besökt sjukhuset och intervjuat olika människor i olika befattningar. Det har gett oss en ganska ytlig bild och "officiell" bild av sjukhuset. Vad vi haft svårt att fånga är hur de intagna, patienterna, själva upplever vården. Vi vill därför gärna komma i kontakt med nuvarande eller f d patienter som kan berätta om hur Furunäset fungerar "på insidan". Ett torde vara ganska klart: På Furunäset finns många människor som egentligen borde vara ute i samhället.
    - Om bara toleransen och resurserna i fråga om arbeten och bostäder vore större skulle vi kunna skriva ut en stor del av våra patienter från Furunäset.
Därom är läkare, psykologer och kuratorer eniga.

------------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Måndagen den 20 december 1976