"Det okända" besöker Furunäsets sjukhus
Ska man nu tro på sådant här? För något år sedan tog en person kontakt med mig. Hon berättade att hon hört personer berätta om att det fanns vissa oförklarliga saker därnere i kulverterna. Hon ställde då en fråga: Du som jobbat där, måste väl ha sett något? Kan du berätta för mig. Tyvärr så var jag så illa tvungen att göra henne besviken. Under mina 15 år, både ovan som under jord, såg jag aldrig ett enda skvatt. Varje morgon i 15 år, så åkte jag och mina arbetskompisar i den underjordiska kulverten. Vi såg ingenting! Jo, vi mötte naturligtvis både vårdare och patienter, men inga osaliga andar. Däremot mötte man väldigt intressanta personer, då menar jag många av de patienter som låg där. Flera stycken såg hur friska ut som helst. Fast å andra sidan fanns även mycket tragik, det blev man ju varse om. Annars så var Furunäset som vilken arbetsplats som helst. Jag gillade faktiskt mitt jobb därute, och det vet jag många med mig gjorde.
Roger
Halkade in här efter att ha blivit nyfiken på Furu efter Det okända. Vilken nostalgitripp! Min mamma jobbade på Furu på 70-/80-talet (inom städet) innan hon också flyttades till Öjebyn så jag har varit där en del. Transporten kommer jag ihåg....ni var ganska retsamma ;)
Hej Linda!
Jaså, du tycker att vi var retsamma hoppas då på ett positivt sätt. Ja, det var mycket skoj ibland med gubbarna på Transporten.
Ja, det var inget negativt. Men när man är i 7-årsåldern så kan man bli lite förskräckt. Mamma (Siv Samuelsson) trivdes i alla fall (tror jag) eftersom hon gärna stannade där en stund.
Ja, din mamma känner jag ganska väl. Vi hade mycket skoj tillsammans transporten och städet. Siv städade hos oss både när vi var på Furu och även sen vi flyttade till Sjukhemmet i Öjebyn.