Roger Lindqvist

Så har den då kommit - den första snön. Senare på dagen bytte den form, i och med det regn som föll. Halkigt på vägen, missade nära på en infart när jag skulle till återvinningsstationen. Annars en låååång dag. Barnbarnet Malte har varit på hörselkontroll i Sunderbyn, trots blankis på vägarna. Ringde Andreas, han sa att allt var helt okej. Skönt! Norah och Max hälsade på oss igår. Och då blev det liv här i lägenheten. Max brukar jag hämta då och då på hans dagis. Och varje gång jag kommer, och våra blickar möts, så ser jag ett leende i Max ansikte. Han har så mycket att berätta för sin farmor och farfar. Det är bara synd, att vissa saker har sådana ord, som vi inte riktigt förstår ännu. Mötte Max mamma Jannice i dag på ICA-butiken. Hon berättade att Max hade suttit vid sin frukost i morse och tänkt högt. Det lät ungefär så här:

    - Jag älskar farmor, farfar å pappa. Men mamma, jag älskar ju inte dig, för pappa gör ju det...!

Ja, denna lilla filosof, Max Hedman Bergsviken, 3 år.

 

Norah har varit rätt så flitigt hos oss den senaste veckan. Och det är vi glada för. Hon är en riktig pyssel-tjej. Och så fort hon kommer genom dörren, vill hon visa antingen sina nagelackfärgade naglar i olika sorts färger, eller sitt fina halsband som hon har runt sin hals. Det har blivit rätt mycket teckningar också. Hon har en hel drös på vår kylskåpsdörr. Det är stugor, träd, blommor, sol, ja, allt som finns därute i naturen. Igår bjöd Norah och hennes pappa Ante på gofika. Vi tände ljusen, kokade kaffe, blandade saft med sugrör i, och sen så lyste både Norah och Max ikapp med värmeljusen. Malte saknades av någon anledning, men det går ju fler tåg.