De gick sina egna vägar
¤ Detta med att sätta namn på gator och torg i nya bostadsområden går ofta utan större motstånd. Men att byta ut ett känt och respekterat namn på en kort gatstump mot ett lika aktat och vördat namn som Olof Palme har man i Piteå fått känna på att det gör man icke utan motstånd. Men än är inte sista ordet sagt, och vår förre partiledare kommer säkert vad det lider att få ett torg eller trivsamt parkområde uppkallat efter sig. Helt utan friktioner gick det däremot när vägar och kvarter ute vid det snart hundraåriga mentalsjukhuset som snart är förvandlat till ett företagssamhälle av modernaste snitt skulle namnaskyltas.
Den arbetsgrupp som sysslar med namnfrågan har utgått en hel del från det som varit. Och då kommer man inte förbi det omfattande markområde som här finns att tillgå och där det under årens lopp odlats och skördats. Jordbruksprodukter och rotfrukter, samt även icke så liten skogsbruksrörelse. Här har en avhållen arbetshäst lystrande till namnet Nora fått sitt namn ingraverat på den kulle hon så varmt slet sig till så fort tillfälle gavs. När den första patienttransporten från sydliga delar av vårt land en mörk septemberafton angjorde bryggan vid hospitalet i form av ångfartyget Rurik, så har den udden i dag blivit "Ruriks Udde". Fruktträden som blommade så vackert inne på borggården och bar frukt i form av äpplen med beteckningen Belona och Malater kan i dag avläsas på parkområden och kurviga gatstumpar.
Karl Gustaf Högmodig, Lappträsk, Karl Gustavs församling, Karungi,
inskriven på Furunäsets sjukhus i över 42 år, där han genom sin
framtoning, kunnighet och hjälpsamhet gjorde sig ett aktat namn.
Nu får han ett område på det nya bostads- och affärsområdet upp-
kallat efter sig.
¤ Men på Furunäsets sjukhus har alltid mottot varit att människan var det centrala. Och så kommer det att bli i framtiden också. Det hedrar dem som arbetat fram dessa nya namn på gammal grund att man främst hedrar dem som sjukhuset var avsett för. Och en värdig representant för den stora patientgruppen som under tidens gång vandrat in genom de tunga portarna är Karl Gustaf Högmodig som i över 42 år stod inskriven i journalerna. Han kom att skaffa sig en omskriven och populär ställning hos alla de grupper han kom i kontakt med under sin tid därute. I likhet med sina medpatienter anvisades han de läkemedel och terapiformer som stod till buds. Men på honom bet inte detta, och han hävdade att bara detta med psykiatriska språkbruket var ett övergrepp mot den människa det användes mot. Det är de sjuka som är de verkligt friska var hans tes.
Alltså gick han sina egna vägar och hittade sin egen terapi i form av uppförandet av sin egen kåkstad liknande dem som man ser i slumkvarteren i storstäderna i Sydamerika. Han lät sig aldrig fångas i vårdappraten och det mänskliga och samtidigt beundransvärda är att han fick hållas. Och byggde han år efter år i sitt revir. Med goda relationer till arbetsledare, samtliga personalgrupper fick han här ge utlopp åt sina mekaniska talanger till nytta för otaliga människor innanför och utanför grindarna. Cyklar var han mästare på, och klockor gick han heller inte bet på. Han var sina vänners vän och småfåglarnas beskyddare. Och det berättas att när han midsommarhelgen 1986 för alltid lämnade sitt inmutade område fågelsången för några timmar helt tystnade.
Tyst och dämpad var stämmningen även inne på avdelningarna över en man som med sin vänliga framtoning och sitt nobla uppträdande nu var borta. Men hans minne lever icke blott i stilla vilorum på Lappträsk kyrkogård, utan även ute på det område han i så många år kunde utan och innan, och som nu på en anvisningsskylt erinrar om "MODIGS GRÄND".
Karl Grankvist
¤ På en ny gata närmast det gamla sjukhusblocket står nu en anvisning om att detta är KARL GRANKVIST VÄG. Man skulle kunna bli långrandig om man med det utrymme som står till buds skulle ge sig in på en detaljerad beskrivning om hur livet blev för denna Pitholmspojke som icke fick tillgodogöra sig en lång dyrbar skolutbildning. Men genom energi, duglighet och framåtanda skapade han sig en framtid och ett livsverk som berättar om hur en sommarvikarie i sjukvård vid dåvarande Piteå Hospital passerade den vanliga befordringsgången som stod till buds. Och som då tjänsten efter dryga 42 år var över satt som sjukhusdirektör för det sjukhus han alltid haft en viss förkärlek till. Nu ska det sägas att hans mångåriga syssla som föreståndare för Öjeby sjukhem måste inbegripas i detta sammanhang och där han även skaffade sig en stor vänkrets.
Vid sidan om sitt arbete inom vårdsektorn anslöt han sig till socialdemokratin och gjorde under många år partiet stora tjänster inom kommunala förvaltningen. Han satt i många år i drätselkammaren och ledde arbetarekommunens verksamhet, och han var en eldsjäl inom ABF. Han fick se Piteå-Tidningens framryckning som ordförande i styrelsen, och det gäller även klubbföringen vid Piteå Sparbank.
¤ När Furunäsets sjukhus i september 1973 i dagarna två firade sitt 80-årsjubileum blev det också av en sorgens högtid. Några timmar efter första dagens samling kom budet att Karl Grankvist var död. Han har under sin långa karriär varit med om att visa många den väg som var den rätta i personalens och administratörernas grannlaga uppgift som alltid gick ut på de sjukas bästa. Nu har han fått en väg uppkallad efter sig.
Per Henrik Sjöbring
¤ Många är de som under årens lopp på våra läro- och undervisningsinstitutioner, när det gällt hälso- och sjukvårdslära kommit i kontakt med Sjöbrings personlighetspsykologi. Per Henrik Sjöbring föddes 1879 i Aringsås, Kronobergs län, och blev student 1896. Han kom att välja den psykiatriska linjen, och passerade snabbt de anhalter och milstolpar som med tiden ledde fram till en professorsbefattning i psykiatri och överläkare vid Lunds lasarett. Åren 1916-1920 återfinner vi honom som tillförordnas överläkare vid Piteå Hospital & Asyl och vi har träffat äldre personalgrupper som erinrar sig honom som en uppfordrande och strong lärare i kurser han ledde för personalen.
De avhandlingar och uppsatser han lagt fram har alltid varit föremål för uppmärksamhet och intresse icke minst för de anställda vid våra mentalsjukhus överallt i landet. Professor Sjöbring vände sig alltid mot den något dogmatiska och ytliga beskrivningen av olika typer i sin konstitutionspsykologi, och eftersträvade en förståelse för de sammanhang som ligger bakom den somatiska ytan. Det har framhållits från hans kollegor att Sjöbrings psykologi vill sålunda vara en förklarande psykologi.
Många är de inom läkarkåren som under Furunäsets historia passerat läkarkorridorerna och sedan under resans gång hamnat på framstående poster inom sjukvårdens förgrenade arbetsfält. En av de namnkunnigaste blev Per Henrik Sjöbring. Han glömde aldrig under senare skede sjukhuset i norr. Vid en invigningscermoni i samband med en omfattande tillbyggnad kom således ett telegram bland annat från den före detta överläkaren: "Mina bästa välgångsönskningar till fortsatt välsignelserikt arbete". Professor Sjöbring dog 1956.
Hans mångåriga insats ute på vårdavdelningar, i undervisnings- och forskarsalar renderade honom ett namn på ett vackert parkområde vid nya Furunäset, "SJÖBRINGS PARK".
-----------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Tisdagen den 2 maj 1989.
FAKTA-------------------------------------------------------------------
Texten till denna artikel är signerad JOEL BERGLUND,
förste socioterapeut på Furunäsets sjukhus.
Joel Berglund i dag avliden. /Roger.
Joel Berglund.
Kommentarer
Trackback
