Roger Lindqvist

När jag började på Furunäset 1976, fick jag en nyckelknippa som bestod av en avdelningsnyckel, samt några andra viktiga tillbehör. Vi blev alla förmanade att hålla rätt på dyrgriparna, och aldrig tappa dem ur sikte. Att förlora sina nycklar var nästan som en kriminell handling. Avdelningsnyckeln "en lång sak" var den som användes mest. Jag vet inte hur många dörrar och lås man låste upp under de 15 år som jag fanns på Furu. Om man någon gång - jag säger OM man hade tappat dem ur sikte, var det smått nervöst att behöva känna den där känslan av att det skulle hända någonting. För det mesta så låg dem i tryggt förvar. Jag minns att jag tappade dem en gång, men det visade sig att jag glömt dem på toaletten när jag skulle tvätta händerna. En annan oskriven lag, var att när man tvättade sina händer, så åkte knippan ner i tvättstället för att de också skulle rengöras.

 

I bland stack man hål på sopsäckarna eftersom de hade så mycket luft i sig. Detta p g a att det inte gick så bra att lägga 10-12 säckar på en vagn, men så mycket luft. Säckarna trillade av vid såna tillfällen. Därför tog man sin vassaste nyckel och stack ett hål i plasten. Då med ens så blev den mer medgörlig. Då kan man ju tänka på alla uschliga baciller som fastnade på knippan. Just därför: TVÄTTA NYCKLARNA!

 

Några nycklar har jag fortfarande kvar i min ägo. Dem behöll jag som en slags souvenir när jag gick hem för gott den 28 augusti 2002. Men dessa nycklar användes vid Öjeby sjukhem, och har inget med Furunäset att göra. Låsen är sedan länge ombytta. När jag var dit i somras så hade man byggt om garagedelen, och dit passar inte mina souvenirnycklar.