Helga, levde i nära 30 år på mentalsjukhus

Måleriet och författandet har varit en viktig terapi för fröken Helga Boström, 65 år,
under hennes nästan 30-åriga tillvaro på mentalsjukhus. Ett 100-tal av hennes
tavlor finns i privat ägo och några hänger på offentliga platser. Utställningen som
öppnades på tisdagen innehåller ett 30-tal verk i olja, pastell, tusch och kol.
 
"Vi målar oss friska" är namnet på en konstutställning som under närmare ett års tid visats på olika platser i landet. Konsten som visas har målats av patienter på mentalsjukhus och intitiativtagare är Vår Kyrka i samarbete med bl a skådespelaren Gunnar Björnstrand. Utställningen har upplevts mycket positivt både av patienter, sjukhuspersonal och allmänhet. Många anser att konsten bör utnyttjas i betydligt större utsträckning som terapi, dels för att skapandet ger patienterna ett välbehövligt självförtroende och dels för att man, genom utställningar, kan slå en brygga mellan sjukhusen och samhället utanför.      
 
På tisdagen var det vernissage för en konstutställning på Forum, Furunäsets sjukhus. Den här gången är det en enskild patient som ställer ut och visningen är öppen för allmänheten. Utställare är fröken Helga Boström, 65 år. Hon har tillbringat närmare 30 år på mentalsjukhus. Först på Furunäsets sjukhus och senare på Öjeby sjukhem.
 
Men det har inte varit 30 overksamma år. På sjukhuset vaknade intresset för måleri och poesi. Fröken Boström gick en brevkurs hos Hermods i teckning och målning och har sedan dess förfärdigat ett stort antal konstverk i pastell, olja, tuschlasering och kolteckning. Dessutom har hon utgett två diktsamlingar. Även dessa är tillgängliga för besökarna av utställningen.
 
De flesta motiven är hämtade från sjukhusvärlden. Här ses en rumsinteriör från
Öjeby sjukhem utförd i tuschlasering.
 
¤ HISTORISKT VÄRDE    
Motiven till dikterna är hämtade från sjukhusvärlden, bibeln och kristusberättelsen. Diktsamlingarna kan sägas ha ett historiskt värde. De härstammar ända från 40-talet och berättar om gångna händelser och sådant som inte längre förekommer. Bakom den första diktsamlingen, som kom ut 1964, ligger 15 års arbete, medan numro två, utgiven 1970, har skrivits under senare delen av 60-talet.
 
För Helga Boström är den här utställningen debut, men det är inte första gången som hennes konst är till salu. Ett 100-tal tavlor, signerade HB, finns redan hos olika ägare runt om i landet.
    - Mina tavlor har köpts av besökare och sjukhuspersonal. Ett par tavlor finns hos Sveriges Radio och på stiftsgården i Skellefteå hänger en tavla som föreställer "Kristus välsignande lärjungarna före himlafärden". Skådespelaren Per Oscarsson hör också till dem som köpt tavlor av mig, berättar Helga Boström.
    - Nu har jag snart inga motiv kvar att fästa på duk, fortsätter Helga Boström. Jag har arbetat av det mesta i min omgivning. Så snart det blir möjligt kommer jag emellertid att flytta tillbaka till min hemstad Haparanda och den nya miljön ger mig säkert många nya inspirerande motiv.
 
¤ POSITIV TERAPIFORM 
Beträffande konsten som terapiform säger förste socioterapeut Joel Berglund vid Furunäsets sjukhus:
    - Alla nya bryggor mellan sjukhus och samhälle måste betraktas som positiva. Att som i det här fallet, mentalpatienter får stiga fram och visa att det även inom dessa sjukhus finns produktiva, begåvade människor visar ju att isoleringen håller på att brytas.
    - Fröken Boström har ju även en poetisk ådra och många av hennes alster i de båda diktsamlingarna är värda att läsas. Många äldre med anknytning till det snart 80-åriga sjukhuset kommer säkert att känna igen ett och annat i exempelvis "En dag på Furunäsets sjukhus", "Arbetspaviljongen", "Potatisupptagningen" och inte att förglömma "Surströmmingssexa vid Furunäsets sjukhus".
    - Både konstutställningen och dikterna är ett förnämligt arbete, värt att studeras av folk med kännedom om vårdformen vid mentalsjukhus och även av människor med dunkla föreställningar om vad som försiggår på ett mentalsjukhus.
    - Jag vill avslutningsvis citera en patient som på frågan: Blir man friskare av konst? Man kan bli sjukare av konst också.
 
Frisk blir man om man får göra den själv. Något att ta fasta på i fortsatt terapeutiskt arbete, betonar Joel Berglund.
 
- POTATISUPPTAGNING - Av Helga Boström. 
 
Böjda ryggar uti rader
där en häst med plog gått fram.
Långt framöver rullar hjulet
där potatismaskinen raskt far fram.
Och den river upp potatis
och en massa jord och damm.
 
Stora knölar över mullen
ligga strödda mycket tätt.
Hinkarna blir överfulla
tömmas genast uti säckar eller korgar,
vilka bäras ned i lådor
invid gallringsverkets såll.
Där potatisen sen gallras uti sorter.
Stora, mindre, små och minst.
Ned i lådor. Alla sorter ge åt bonden
lön för mödan och en liten vinst.
 
Kafferast på åkern samlat
arbetsfolket till en kvart.
Omkring kaffekorg och glammet
stiger ofta som på glädjefest.
Tåren smakar mycket härligt.
Pålle får en sockerbit.
Besvärligt för hans betselfyllda mun
men härligt smakar lilla biten.
Pålles blick ej alls är sliten.
Äter gräser med stor flit sen.
 
Lådorna på vagnen samlas.
Hinkarna tillhopa skramlas.
Alla på och efter lasset samlas.
Snart i hemmen har man samlats
först kring handfat, sen kring kvällsmat.     
-----------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Onsdagen den 17 maj 1972.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0