Vila i frid, trummisar

John Bonham och Neil Peart var två riktigt ruggiga trumslagare av den mycket höga klassen. Däremot så hade jag svårt för Charlie Watts som jag inte alls tyckte fanns i nån högre division.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0