Trummis med keps
Vi spelade på ett ställe i Västerbotten en skön och varm sommarkväll i början av 80-talet. När scenkläderna var på och klockan började närma sig 21.00 så drog jag på mig min keps och promenerade in på scenen och satte mig bakom mina TAMA-trummor. Då säger en av killarna lite förvånad: "SKA DU HA KEPS?"
Tenorsaxofonisten Allan Lundström kontrade blixtsnabbt: "DE´E VÄL KLART ATT ROGER SKA HA KEPSEN PÅ. DET FRAMHÄVER JU HANS PERSONLIGHET!"
Det var Allan i ett nötskal. Den kvällen satt kepsen på mitt huvud i fyra timmar. Tack Allan!
Kommentarer
Postat av: Tomas
Hej Roger !
När jag gick i mellanstadiet hade jag en röd/svart-rutig keps , den hade även öronlappar som gick att fälla ner , så den gick att ha på vintern. Det var nästan bara jag som hade keps , dom andra killarna hade toppluvor. I fyran o femman sålde jag jultidningar inför julen , började sälja redan i början av november, o när jag ringde på hos folk , lyfte jag på kepsen o bockade o sa Goddag , precis som pappa brukade göra . Jag har långt efteråt insett att folk tyckte det var charmigt att en liten gosse lyfte på kepsen o bugade o bockade när man ringde på. Inte konstigt att affärerna gick bra , jag sålde massor av jultidningar, måste varit 1968 o 69.
mvh tomas
Trackback
