Patienterna
Under den nära 30 åren jag jobbade på ett mentalsjukhus och även ett sjukhem, kom jag i kontakt med många av de patienter som var intagna. Yxmördare, en av dem hade mördat sin arbetsgivare med en armborst, hustrumisshandlare, pedofiler, grovt kriminella, sociopater, psykopater, knivmördare, här fanns även en kille som tillhörde en zigenarsläkt uppe i Haparanda som ställde till fruktansvärda saker främst för sina grannar. En förbipasserande bilist som råkade stanna vid deras infart fick en kniv i ena lungan. En av grannarna en kyrkoherde slog man sönder och samman med ett järnrör. En annan granne blev mördad. Det var kaos. Som sagt en av familjemedlemmarna låg på en sluten psykiatrisk avdelning i Öjebyn. En man som hette Gunnar och kom från Dalarna han misshandlade sin hustru så svårt att hon var nära döden. Han ville inte avtjäna straffet på sin hemort, därför ville han upp till Norrbotten. När man pratade med honom var han som vilken annan person som helst.
På Furunäset hade vi en äldre man som i ren svartsjuka hade dödat hustruns älskare. När jag mötte honom var han en gammal man som inte gjorde en fluga förnär. Det fanns patienter med Schizofreni. En en ung kille med bra läshuvud och som hade kunnat bli något högt i samhället hade den sjukdomen. Det var tragiskt. En tidig sommarmorgon stod han vid en sopcontainer och var arg. Han slängde nåt i containern. Det visade sig vara en rakapparat från avdelning 36A där han vårdades. Han hade ett utbrott. Det fanns patienter som hade vårdats på vissa avdelningar i över 50 år. En av dem som hette Ludvig, han skrev många brev till olika svenska politiker. Bl a Olof Palme och Thorbjörn Fälldin. Han fick svar också.
Om mina minnen har jag då och då berättat om i Piteå museums årsbok. En av patienterna som hette Arne åt upp löv från marken. Han åt så många löv att han var tvungen in på lasarettet i Piteå för magpumpning. En annan var på väg att äta upp en spya som en annan patient hade kräkts upp. Jag fick stå och hålla vakt. Många var kroniker som hade varit sjuka hela sitt liv. Jag tänker på dem ibland.
ROGER.
Kommentarer
Trackback
