Mentalpatienter
Många mänskliga "vrak" därute i samhället, tyvärr. Knivhugga en busschaufför för att man måste betala. Alla är inte friska. Jag känner igen dem efter att ha jobbat inom mentalvården i ca 30 år. Det finns runt omkring. I många år såg jag människor som mådde väldigt illa. Ingen rår för att man insjuknar, ibland finns det yttre omständigheter som orsakat sjukdomen. Jag mötte mördare bl a. Jag mötte våldtäktsmän. Jag mötte hustrumisshandlare bl a en av dem som försökte slå ihjäl sin hustru. Han kom från Dalarna. Vi hade en kille som våldtog en 10-årig flicka som han hade rövat bort från hennes hem. Han låg inne på sluten psykiatrisk avdelning. Romerna från Haparanda som misshandlade sina grannar varav en som höll på att mörda deras granne som var präst. En eller två satt inne på samma slutna avdelning. Vi hade sociopater, mytomaner mm mm. Vi hade män som inte visste om de var kvinna eller man. Jag och en kompis förhindrade ett självmord när en patient skulle hänga sig. Han lyckades nästan men stegpinnen gick av och han ramlade ner i backen.
Vi lyckades få honom på fötter jag och Micke. Vi räddade honom. En av patienerna dränkte sig i piteälven. Vi hade patienter med svåra tvångssyndrom. Vi hade patienter som slickade upp spya från golvet. En annan patient åt löv under lövkrattning vilket fick till följd att han var tvungen att magpumpas. En för mig snäll gammal man hade brutalt mördat en man som hade uppvaktat hans hustru. En gång fick jag en rak höger i ansiktet när vi duschade patienterna. En annan patient drack vattnet från toalettstolarna. Jag var med om att transportera många patienter både till Piteå lasarett, men även till Umeå, Gällivare, Boden. Jag har hört många historier av de patienter jag mötte. Speciellt när jag hade dem som passagerare i våra fordon. Jag har skrivit om detta i Piteå museums årsbok vid några tillfällen. Jag har även haft artikelserier i Piteå-Tidningen som handlade om Furunäsets mentalsjukhus samt Öjeby sjukhem.
Det gäller att hinna berätta innan minnet försvinner. Furunäsets sjukhus finns inte mer. Byggnaden finns kvar men där finns inte några patienter längre. Rent historiemässigt är det viktigt att dokumentera allt detta. Det har både jag och många andra försökt att göra. Psykisk sjukdom finns fortfarande. Tyvärr är det många som vandrar omkring på våra gator utan professionell hjälp.
ROGER LINDQVIST.
Trackback
