PREMIÄR !
Ja, så var det dags att ta sina första stapplande steg in i den sk. "blogg-världen". Att skriva dagbok är för mig inget nytt. På den "gamla goda tiden", dvs i nådens år 1969, gjorde jag mina första dagboks anteckningar. Men då såg allt så mycket annorlunda ut, och det var med en elvaårings syn på den stora världen. Då fanns inte denna möjlighet att med sin dator nå ut till andra människor, utan allt som skrevs hamnade direkt i byrålådan, och där blev det sen liggande. Att skriva, fotografera, filma, är att frysa olika skeenden av sitt liv, att bevara sin tid för kommande släkten. Så därför vill jag slå ett slag för berättandet. Alla människor är intressanta, alla människor har just sin unika och speciella historia att berätta. Därför är det gamla hederliga historieberättandet av stor vikt, berättandet skänker lyssnaren kanske svar på många funderingar, och rätar ut en hel del frågetecken. Sammanfattningsvis: "Berätta mer för varandra, gammal som ung."
Apropå "Dansbandskampen," som vi sett under ett par veckor, och med stor "Grand Finale" i lördags, kan jag inte låta bli att tycka till, som den gamle dansbandsmusiker jag är. Meningen med upplägget, var vad jag förstått, att få fram ett nytt och fräscht band, som liksom skulle röra om i grytan. Eftersom branschen under lång tid fört en tynande tillvaro, har det just nu varit läge för ett dansband som lockat ny publik ut på dansgolven. Men vad händer? Jo, "fenomenet" Larz-Kristerz, står så småningom som slutliga segrare, i sina färgsprakande scenkläder, ungefär som vi i vårt dansband såg ut året 1975. Snacka om nyskapande, och nytt tänkande. Vi vrider klockan tillbaks drygt trettio år, de redan "frälsta" kanske hurrar, men lockas nån ny publik, jag tvivlar. Jannez var en positiv överraskning, liksom Shake och CC & LEE. I mitt tycke så svarade även Bengt-Hennings för ett stabilt intryck. Kom i kontakt med deras trummis, Robert Muhrer på nätet, där jag berömde deras val av två, ibland tre saxar i bandet. Snygga sax arrangemang gör mig nästan knäsvag, därtill ett tryggt komp bas trummor emellan. Lägg därtill deras eminente sångare, Kjell Malmborg, ja, då händer det positiva saker, det blir till den mix som brukar skapa ett framgångsrikt dansband.
Jaha, så var det första inlägget avklarat, nu får jag bara hoppas att nån "därute" kanske hittar denna min plats i blogg-världen.
ROGER
Apropå "Dansbandskampen," som vi sett under ett par veckor, och med stor "Grand Finale" i lördags, kan jag inte låta bli att tycka till, som den gamle dansbandsmusiker jag är. Meningen med upplägget, var vad jag förstått, att få fram ett nytt och fräscht band, som liksom skulle röra om i grytan. Eftersom branschen under lång tid fört en tynande tillvaro, har det just nu varit läge för ett dansband som lockat ny publik ut på dansgolven. Men vad händer? Jo, "fenomenet" Larz-Kristerz, står så småningom som slutliga segrare, i sina färgsprakande scenkläder, ungefär som vi i vårt dansband såg ut året 1975. Snacka om nyskapande, och nytt tänkande. Vi vrider klockan tillbaks drygt trettio år, de redan "frälsta" kanske hurrar, men lockas nån ny publik, jag tvivlar. Jannez var en positiv överraskning, liksom Shake och CC & LEE. I mitt tycke så svarade även Bengt-Hennings för ett stabilt intryck. Kom i kontakt med deras trummis, Robert Muhrer på nätet, där jag berömde deras val av två, ibland tre saxar i bandet. Snygga sax arrangemang gör mig nästan knäsvag, därtill ett tryggt komp bas trummor emellan. Lägg därtill deras eminente sångare, Kjell Malmborg, ja, då händer det positiva saker, det blir till den mix som brukar skapa ett framgångsrikt dansband.
Jaha, så var det första inlägget avklarat, nu får jag bara hoppas att nån "därute" kanske hittar denna min plats i blogg-världen.
ROGER
Kommentarer
Postat av: Anne
Blev tippsad av Norah's mamma att titta in hit.... och det var rolig läsning!
Postat av: kjelle
ÄNTLIGEN!!!!!!! kommer att följa dig
redan många intressana inlägg
Trackback
