Roger Lindqvist

Trött morgon. I morse försökte min hustru få liv i mig. Det lyckades inte alls så bra. Efter en alltför sen kväll, framför dumburken, så ville min 51 åriga kropp inte alls hänga med. Och det värsta av allt, jag sover framför tv:n också. (Ytterligare ett ålderstecken?) Förut, var jag den morgonpigge, vaknade oavsett om jag skulle till jobbet eller vara hemma. Vardag som helgdag var jag i full aktion redan klockan 05:00-06:00. Den tiden är förbi. De första åren jag var hemma, väckte min inbyggda klocka mig. Alltid vid samma tid. Kroppen var inprogrammerad, att alltid vakna vid en exakt tid. Efter nåt år ställde jag mig så slutligen frågan, vad i herrans namn gör jag uppe klockan 5 på morgnarna, när jag inte ska till jobbet. Och vet ni vad jag fick för svar? Jo, gör precis vad du känner för. Och det är just precis vad jag har gjort. Så därför fick min fru det inte alltför uppbyggliga beskedet imorse när hon som sagt skulle ruska liv i mig: -"Väck mig, dan före midsommar"!