Roger Lindqvist

En gång var Bert Karlsson i mina ögon den där skrikande pösmunken, som till råga på allt försökte sig på en politisk karriär i Ny Demokrati. Att Bert var en fixare av stora mått, med fingertoppskänsla för vad som gick hem hos den breda publiken, ja det rådde det inget tvivel om. Men den där bilden av odräglig och gapig förstsåsigpåare ja, det fanns där som en black om foten. Men så hände nåt. För det första sa han tack och adjö till riksdagen, och sin vapenbroder Ian Wachtmeister - med all rätta - senare kom TV-serien "Fame Factory" in i bilden. Och på nåt sätt började den gode Bert att bli lite mer rumsren än tidigare. Plötsligt syntes han i var och vartannat TV program, och det forna hatobjektet övergick till en man som var värd att beundra. Trots alla grodor som genom åren hoppat ut genom hans ibland för stora  mun. Och nu sitter jag här, hemma i TV soffan för att återigen njuta av Sveriges egen Phil Spector, när han medverkar i TV 4:ans "Talang." Bert Karlsson alltså.
Go´kväll!

Bert Karlsson - inte bara pösmunk.