Roger Lindqvist

Ett nytt ljus att tända. Och med ens så känns julaftonen så väldigt nära. Har varit till stan idag, fram och åter. Och när jag tittade in på vår närliggande ICA-affär på hemvägen, så ringlade sig köerna långa av "julhandelstokiga" människor. Men, jag var ju själv där också, så jag är väl också en "sån där". Fötterna värker mer än vanligt idag. Så det ska bli skönt att sätta sig ner med en kopp kaffe och en go´bulle, tillsammans med Bettan, och bara slappa. Har nyss ätit middag. Köttfärsbiffar och potatis. Tänk så långt man kan komma i matväg, med ett par potatisar och lite köttfärs. Absolut icke att förakta.

Julmat har vi redan hunnit stoppa i oss för några dagar sen. Ibland hinner man bli less allt det goda, långt innan julaftonskvällen är här. Jag minns både med glädje och i viss mån även förskräckelse, när jag spelade i bandet OPUS. Redan i slutet av november började man servera julbord på vissa dansställen. Sen så åt vi oss genom hela december månad, nästan varje helg, så när julmaten stod på bordet därhemma på julafton, längtade man istället efter helt andra maträtter. Ja, som den Pitebo man är av oehejdad vana, så kunde man lika gärna "smällt" i sig ett par paltar istället. Men det tordes man inte säga så högt, i gästernas sällskap.

Nu är det kaffe på gång. Och gissa vem som ska ta sig ett fika nu? Rätt gissat - Roger Lindqvist från Hortlax!
/Återkommer.