Fallet Charles Zelmanovits

En ung 15-årig pojke, Charles Zelmanovits, försvinner i november 1976 spårlöst efter en ungdomsdans i Pitholmens sporthall. Försvinnandet får först sin lösning den 19 september 1993, då ett kranium och diverse skelettdelar återfinns på Pitholmsheden av en privatperson. Fyndet visar sig vara den sedan 1976 försvunna femtonåringen Charles. Patienten på Säters sjukhus, Thomas Quick, erkänner i förhör att han dödat Charles Zelmanovits. Genom detta erkännande, döms han så småningom för mord vid Piteå Tingsrätt den 16 november 1994. Senare så tar Quick tillbaka sitt erkännande.

1981 jobbade jag en tid tillsammans med Charles bror Frederick. En gång kom vi att prata om hans brors mystiska försvinnande. -"Jag minns att jag hörde en massa upprörda röster från köket, en tidig söndagsmorgon", berättade Frederick. Sen  när jag undrade vad som stod på, så sa man att Charles inte kommit hem efter skoldansen". -"Ja, de är det enda jag vet", avslutade Frederick Zelmanovits, märkbart tagen efter pratstunden. Frågan man då osökt ställer sig, är Thomas Quick en av de värsta seriemördare vi haft i detta land, eller är han enbart (som många experter tror) endast en mytoman? /Roger Lindqvist.



Piteå Tidningen den 15 november 1976.

..........................................................


Piteå Tidningen den 17 november 1976.

............................................................


Piteå Tidningen den 18 november 1976.

...........................................................


Piteå Tidningen den 19 november 1976.

.......................................................


Den 16 november 1994 döms Thomas Quick för mordet på
15-årige Charles Zelmanovits vid Piteå Tingsrätt. Erkännandet
har han nu tagit tillbaks. Men en viktig fråga återstår - är Thomas
Quick en bestialisk seriemördare, eller endast en mytoman?

.................................................................................


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0