En salig blandning
Till alla er vänliga människor, som förhoppningsvis någon gång då och då tittar in på min blogg, vill jag bara säga, Tack! Hoppas att ni finner innehållet så pass läsvärt, att ni återvänder närhelst ni har lust och tid. Att förmedla sina ibland högst personliga tankar och åsikter, kan vid vissa tillfällen vara väldigt utelämnande. Men samtidigt har vi människor så mycket gemensamt i många frågor, att vi för det mesta nickar och ler igenkännande.
"En salig blandning," antyder om de tankegångar jag haft över denna min plats i cyberrymden. Skriva, har för mig blivit något av ett måste. Ja, det har blivit nåt av en drog som jag till varje pris använder, så fort jag bara kan. På min blogg samsas det mesta som finns i min hjärna, kanske gör rubriken mig stor rättvisa, för att i mitt huvud trängs så många olika intresseområden, att det ibland faktiskt känns som "En salig blandning." Dikter, kåserier, nostalgiska återblickar, dansbandsminnen, jazz och litteraturhistoria, fotografering, barnbarnet Norah, så jag förstår ni som kanske tycker det blir för mycket av det goda. (Ingen har sagt nåt, det är jag som säger det till mig själv)
Nåja, jag fortsätter väl på den inslagna vägen. Kanske att jag senare separerar mina musikerminnen till en annan kategori. Samtidigt är allt ännu så nytt för mig, att jag lär mig nåt nytt varje dag. Om nån sagt till mig, för ett år sedan att jag skulle börja skriva blogg, har jag troligen viftat bort tanken. Men man lär så länge man lever, och det finns alltid någon spännande berättelse, som ännu inte är skriven. Och det är faktiskt det som utgör själva drivkraften i mitt eget berättande.
"En salig blandning," antyder om de tankegångar jag haft över denna min plats i cyberrymden. Skriva, har för mig blivit något av ett måste. Ja, det har blivit nåt av en drog som jag till varje pris använder, så fort jag bara kan. På min blogg samsas det mesta som finns i min hjärna, kanske gör rubriken mig stor rättvisa, för att i mitt huvud trängs så många olika intresseområden, att det ibland faktiskt känns som "En salig blandning." Dikter, kåserier, nostalgiska återblickar, dansbandsminnen, jazz och litteraturhistoria, fotografering, barnbarnet Norah, så jag förstår ni som kanske tycker det blir för mycket av det goda. (Ingen har sagt nåt, det är jag som säger det till mig själv)
Nåja, jag fortsätter väl på den inslagna vägen. Kanske att jag senare separerar mina musikerminnen till en annan kategori. Samtidigt är allt ännu så nytt för mig, att jag lär mig nåt nytt varje dag. Om nån sagt till mig, för ett år sedan att jag skulle börja skriva blogg, har jag troligen viftat bort tanken. Men man lär så länge man lever, och det finns alltid någon spännande berättelse, som ännu inte är skriven. Och det är faktiskt det som utgör själva drivkraften i mitt eget berättande.
Kommentarer
Trackback
