Min glada Volvo
Min Volvo ler igen. Under de sista veckorna har han blivit alltmer sur och stingslig. Tvärtemot den Volvo som han var en gång i tidens begynnelse, när jag körde ut honom från Forslunds bilaffär i Piteå. Jag har försökt mig på allehanda småknep, för att liksom lätta upp hans humör - men, nej, inget har hjälpt. Men så idag, bestämde jag mig för att ge honom en rejäl intvagning av allehanda duscholjor. Och vips, när all den gråa smutsen försvann, och den ursprungliga blå färgen återigen tittade fram, gav han mig världens bredaste leende. Det har nu gått flera timmar sedan tvätten, och kan ni tänka er, min Volvo har fortfarande det där lite fåniga leendet kvar i sin grill. Man kan nog lugnt påstå att min gamla, gråa, ledsna Volvo återigen tycker att livet är värt att leva. Och jag hoppas det dröjer än en lång tid innan han åker upp till Volvohimlen.
Kommentarer
Postat av: jannice
Tackar! Roligt att du tyckte det :)
Postat av: Lars-Gunnar Åström
Roger!
Det är bara att konstatera att Volvo 850 inte är detsamma som Volvo 740 eller 244. Dessa bilar hade bättre kvalité och minimalt med elektronik. Jag har själv en 850 men jag tycker att det mer är en problembil än en bil som bara går och går och bara kräver kamremsbyte och motoroljebyte.
Lars-Gunnar
Postat av: Roger
Hej Lars-Gunnar! Du har alldeles rätt i ditt påstående. Min 850 har även för mig varit något av ett "problembarn" många gånger. Har även haft en 740 som var betydligt mer problemfri.
Mvh Roger.
Trackback
