Carl-Uno Sjöbloms minnesord över vännen Thord Carlsson
Radiomannen Thord Carlsson föddes i Piteå den 10 juli 1931. Under många år bodde han i den södra landsdelen av vårt land, för att på ålderns höst flytta tillbaka till sin barndomsstad. Det hände ibland att jag såg honom gående eller cyklande på Piteå stads gator. Jag kände honom inte, annat än från radiomediet, där han blev en följetong i mitt hem med programmet "Musik för fullvuxna", eller "Ring så spelar vi". Thord Carlsson fanns även med på ett hörn i Hasse och Tages "Äppelkriget" från 1971. Ja, tänk att man kunde skåda en livs levande pitebo på vita duken, den där Carlssons pojken från Storgatan i "Piit". När Thord Carlsson avled den 7 november 2005 var vi många som mindes hans radiomannagärning. En tid efter hans frånfälle, tecknade gode vännen Carl-Uno Sjöblom hans minnesporträtt i Piteå Tidningen. Den 13 december 2005 publicerades detta i vårt s.k. "världsblad".
Thord Carlsson, har som tidigare meddelats, avlidit. Han efterlämnar närmast barnen Lena, Ulf och Staffan med familjer. När tidningarna meddelade att Thord Carlsson gått bort, väckte det stor förstämmning bland alla trogna radiolyssnare, som under lång tid följt hans program i olika radiokanaler. I hans välformulerade budskap till publiken kunde man kanske skönja drag av en ursprungs-dialekt, men annars var han en förmedlare av rang av det svenska språket. Det var med sin röst och sina formuleringar som han gjorde sig omtyckt. En popularitet som höll i sig trots att han för tio år sedan lämnade radion som aktiv medarbetare.
Thord var norrbottningen från Piteå, som aldrig lämnade sin hemvist, även om han under några decennier bodde i huvudstaden. Han föddes 1931 och kom efter studentexamen i Luleå till Uppsala för att vid universitetet studera humaniora. Han tog en fil.mag. i litteraturhistoria och blev läroverkslärare i Fagersta. Under uppsalaåren visade han också prov på underhållnings-talanger bland annat i Juvenalorden, där han gjorde lyckade inhopp i spexet Gustaf III. Det var de senare meriterna som 1962 förde honom till ett vikariat på radion med en fast anställning på underhållningsavdelningen 1964.
Under dess ledning med Georg Eliasson, Ulf-Peder Olrog och Stig Olin kom han att arbeta med sådan programverksamhet som krävde ett fullgott manuskript, något som han skötte med den yttersta noggrannhet. Sina akademiska färdigheter visade han i den första egna programserien, som hette Vad betyder våra ortnamn. Hans gamla lärokunskaper kom också väl till pass i den långlivade serien Svar i dag och i de frågesportprogram, som han själv ledde eller producerade med bland annat Gösta Knutsson eller Cilla Ingvar. Han fick ett eget program, när önskeprogrammet Musik för fullvuxna startde 1968. Där utvecklade han en dialog med främst de äldre radiolyssnarna och programmet fick snart en egen fan-klubb med sammanträden och klubbnål. Och när han 1989 tog över Hasse Tellemars roll i Ring så spelar vi, tog han det definitiva steget ut ur den annars anonyma producent-verksamheten på radion.
Thords noggrannhet och lyssnarnas och journalisternas uppmärksamhet ställde stora krav på hans fysik, som vid den här tiden också började försvagas. Magsår och andra påfrestningar krävde sin tribut. Vid pensioneringen för tio år sedan orkade han inte med storstadslivet utan flyttade tillbaka till födelsestaden Piteå. Där hade han alltid trivts och nu blommade han upp med nygamla vänner och en kär miljö omkring sig. Han blev uppskattad kåsör i stadens tidning, där hans litterära och historiska kunskaper kom till produktiv användning.
När Thords hustru sedan studentåren i Uppsala, Ulla, avled för sexton år sedan, kände han sig vilsen i tillvaron. Han var visserligen påfallande road av det kändisliv, som hans radioprogram medförde men samtidigt också mycket mån om sin egen personliga integritet. Det blev en kluvenhet, som säkert plågade hans sista år. Mina personliga minnen av Thord är många och glada och väcker i dag naturligtvis vemod. Vi var kollegor under en produktiv tid och lycklig stjärna på radions underhållningsavdelning. Jag saknar våra regelbundna samtal om såväl värdsliga ting som andra.
Carl-Uno Sjöblom.
CARL-UNO SJÖBLOM skrev fina minnesord över sin vän och kollega
Thord Carlsson, vid hans frånfälle i november 2005.
---------------------------------------------------------------------------------
Bild: www.ellboda.se
Thord Carlsson, har som tidigare meddelats, avlidit. Han efterlämnar närmast barnen Lena, Ulf och Staffan med familjer. När tidningarna meddelade att Thord Carlsson gått bort, väckte det stor förstämmning bland alla trogna radiolyssnare, som under lång tid följt hans program i olika radiokanaler. I hans välformulerade budskap till publiken kunde man kanske skönja drag av en ursprungs-dialekt, men annars var han en förmedlare av rang av det svenska språket. Det var med sin röst och sina formuleringar som han gjorde sig omtyckt. En popularitet som höll i sig trots att han för tio år sedan lämnade radion som aktiv medarbetare.
Thord var norrbottningen från Piteå, som aldrig lämnade sin hemvist, även om han under några decennier bodde i huvudstaden. Han föddes 1931 och kom efter studentexamen i Luleå till Uppsala för att vid universitetet studera humaniora. Han tog en fil.mag. i litteraturhistoria och blev läroverkslärare i Fagersta. Under uppsalaåren visade han också prov på underhållnings-talanger bland annat i Juvenalorden, där han gjorde lyckade inhopp i spexet Gustaf III. Det var de senare meriterna som 1962 förde honom till ett vikariat på radion med en fast anställning på underhållningsavdelningen 1964.
Under dess ledning med Georg Eliasson, Ulf-Peder Olrog och Stig Olin kom han att arbeta med sådan programverksamhet som krävde ett fullgott manuskript, något som han skötte med den yttersta noggrannhet. Sina akademiska färdigheter visade han i den första egna programserien, som hette Vad betyder våra ortnamn. Hans gamla lärokunskaper kom också väl till pass i den långlivade serien Svar i dag och i de frågesportprogram, som han själv ledde eller producerade med bland annat Gösta Knutsson eller Cilla Ingvar. Han fick ett eget program, när önskeprogrammet Musik för fullvuxna startde 1968. Där utvecklade han en dialog med främst de äldre radiolyssnarna och programmet fick snart en egen fan-klubb med sammanträden och klubbnål. Och när han 1989 tog över Hasse Tellemars roll i Ring så spelar vi, tog han det definitiva steget ut ur den annars anonyma producent-verksamheten på radion.
Thords noggrannhet och lyssnarnas och journalisternas uppmärksamhet ställde stora krav på hans fysik, som vid den här tiden också började försvagas. Magsår och andra påfrestningar krävde sin tribut. Vid pensioneringen för tio år sedan orkade han inte med storstadslivet utan flyttade tillbaka till födelsestaden Piteå. Där hade han alltid trivts och nu blommade han upp med nygamla vänner och en kär miljö omkring sig. Han blev uppskattad kåsör i stadens tidning, där hans litterära och historiska kunskaper kom till produktiv användning.
När Thords hustru sedan studentåren i Uppsala, Ulla, avled för sexton år sedan, kände han sig vilsen i tillvaron. Han var visserligen påfallande road av det kändisliv, som hans radioprogram medförde men samtidigt också mycket mån om sin egen personliga integritet. Det blev en kluvenhet, som säkert plågade hans sista år. Mina personliga minnen av Thord är många och glada och väcker i dag naturligtvis vemod. Vi var kollegor under en produktiv tid och lycklig stjärna på radions underhållningsavdelning. Jag saknar våra regelbundna samtal om såväl värdsliga ting som andra.
Carl-Uno Sjöblom.
CARL-UNO SJÖBLOM skrev fina minnesord över sin vän och kollega
Thord Carlsson, vid hans frånfälle i november 2005.
---------------------------------------------------------------------------------
Bild: www.ellboda.se
Kommentarer
Trackback
