Julminnen...

"Nu tändas tusen juleljus....." ur högtalaren strömmade soft julmusik, alltmedan vi fösökte klä granen så julfin som möjligt. Från köket kändes doften av Eliabeths pepparkaksbak, ute föll snön från den mörka himlen. I ett hörn låg våran katt och spann i den goa värmen från elementet. Ja, så kunde det se ut de bråda dagarna före den magiska julaftonskvällen. Ibland bakade Elisabeth och barnen ett jättefint pepparkakshus, täckt med söta karameller och som gjorde frestelsen stor för både vuxna som barn. En speciell kväll, så skulle alla klapparna slås in i fint papper med tomtar på. Det hände också vid något tillfälle att far i huset kände sådan inspiration att han satte sig ner för att skriva julklappsrim. Ja, det var en tid fylld av fina minnen, när våra barn var små. Numera har vi börjat försöka att upprepa samma ritualer med våra barnbarn. Häromdagen hjälpte Norah till med att klä granen, precis som hennes pappa en gång gjorde. Max kunde tyvärr inte komma, men nästa jul så kör vi igen för fullt!


Andreas och Robert julen 1984. Robban var ännu lite väl ung för att
vara behjälplig med julförberedelserna - men Ante hängde med för
fullt.


Andreas hjälper sin farsa att klä granen, medn mamma Bettan håller
koll på julskinkan, julen 1984.


Julafton 1984 agerade farfar John jultomte med skägg och luva. Men,
barnbarnet Andreas blev alldeles vettskrämd. Då slet farfar av sig sitt
tomteskägg och sa till Andreas: "Men Andreas, det är ju farfar....!
På bilden visar Andreas och tomten...förlåt, farfar John upp den julklapp
som Ante fick; en blå spark.


Dagarna före jul 1986 bakades pepparkakor samtidigt som Ronja Röv-
ardotter sändes på TV. Vid pepparkaksbordet: Bettan, Andreas och
Robert.


Julen 1986 hade Robert blivit så pass stor att han kunde hjälpa sin far
och storebror Ante med julgranen.


Mellan varven fortsatte pepparkaksbagarna Ante och Robban sina
viktiga förberedelser.


Så kom då äntligen julafton. På bilden ses Andreas med sin farfar. T.h.
står farmor och kliar sin näsa.


Julen 1987 fanns ytterligare en ny liten familjemedlem, Daniel. Men då
den här bilden togs låg lilla Danne i sin spjälsäng och sov. Robert och
Andreas hade återigen tillsammans med sin mor, åstadkommit en ny
variant av ett pepparkakshus med en hög skorsten på taket.


Det var på 1960-talet som jag fick uppleva "mina" barndomsjular. Det
firades alltid med vår stora släkt. På det här fotot från 1965 firar vi jul
hos min mammas syster och hennes familj. På bordet till vänster om
fruktskålen står min älskade polisbil. Samma kväll fick jag även ett mjukt
paket som jag aldrig ens öppnade. Så fort jag klämde på det, så kastade
jag det på golvet. Jag hatade mjuka paket....


Julen 1965 hos Malin och Gösta Lidman. Min mor och far sitter bredvid
varandra. Min pappa tog varje chans att spela teater så fort han fick lite
publik. Ibland sjöng han, men för det mesta så klädde han ut sig och
gjorde olika "gubbar". På bilden har han lånat min julklapp, en lösnäsa
med mustasch och glasögon.
--------------------------------------------------------------------------------

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0