- "Jag älskar Thor Modéen!"
Jo, alldeles sant! Finns det någon som får mig att dra på smilbanden en dag när jag känner mig lite "down", så är det antingen Chaplin eller Thor "Tosse" Modéen. En gammal svartvit gammal svensk långfilm från "anno dazumal" kan för det flesta verka avskräckande. Jovisst, absolut kan det vara så ibland. Men så finns ju dessa filmpärlor; exempelvis pilsnerfilmernas pilsnerfilm: "Pensionat Paradiset" från 1937,som blev utskälld och förlöjligad i svensk press i början av 1970-talet. Däribland även Åsa-Nisse från Knohult, fick sig en släng av sleven. Kritiken kom från bl a filminstitutets chef Harry Schein, som kallade det för "en kulturfara". Nåja, jag har aldrig mått illa av en god gammal filmfars från 1930 eller 40-talet. Åke Söderblom, Elof Ahrle, John Botvid, Emil Fjellström, Douglas Håge, Tollie Zellman, Nils Poppe, Anna-Lisa Ericsson, Sickan Carlsson, Karl-Arne Holmsten, Hjördis Pettersson, Rut Holm, Artur Rolén.........osv. osv. Filmer som åldrats till oigenkännlighet, där tidens tand varit alltför rå och brutal, kan vara en hemsk upplevelse att titta på. Men så finns det ju - tack och lov - den raka motsatsen också. Där tiden istället med en varsam och len hand fått filmen att bli som ett förnämligt årgångsvin. Det kallas med andra ord: NJUTNING!
Häromdagen såg jag Chaplins mästerverk "Moderna Tider". Den är inspelad redan 1936, men har fortfarande kvar sitt klara och bestämda sorts budskap. En gång för flera år sedan satt jag i soffan tillsammans med mina barn. På TV:n visades en film med Nils Poppe. En av sönerna hade klart deklarerat sitt budskap: "Film skall vara i färg, film skall definitivt inte vara svartvit. Svartvit film är med andra ord rena rama skräpet!" Jag sa till honom att sitta ner med mig en stund och titta. När vi suttit ett tag, börjar han skratta hejdlöst år Poppes bravader. Det slutade med att vi såg hela filmen tillsammans han och jag. När jag då sedan frågade om han tyckte den var bra, så sa han, "Javisst . skitbra!" Och jag tror att han ändrade sin förut så kallhamrade attityd, om att svartvit film, (gammal skruttigfilm) också kan ha sina poänger. Bara om man sätter sig ner och ger den en chans.
Thor Modéen - detta komikergeni fick tyvärr ett tragiskt slut på sitt relativt korta liv. Född 1898 i Kungsör, död på pingstdagen 1950 i Stockholm. Utbränd, alkoholiserad, och utan de stora rollerna i slutskedet av sitt liv. Tragiskt, men tyvärr så vanligt förekommande bland dessa filmensstjärnor under den svenska filmepokens första stapplande år. Min kärlek till Tosse Modéen fick mig att skriva en artikel om honom, som publicerades i Piteå Tidningen den 21 augusti 2006. Vid ett besök i Stockholm några år tidigare, gjorde jag ett besök på Adolf Fredriks kyrkogård där han fick sitt sista vilorum. När jag stod vid hans grav, var det med en nästintill en andlig upplevelse. Och genom vindens susande i trädkronorna, nära intill Sveavägens buller och dån, hörde jag den välkända repliken: - "Det är härliga tider - strålande tider!"
2006 publicerades denna av mig skrivna artikel, som handlade om
komikern, sångaren, dansören Thor Modéen.
Thor Modéen i den klassika pilsnerfilmen "Pensionat Paradiset" från
1937.
Bilden från sima.nu
Thor "Tosse" Modéen (1898-1950). En av svensk films allra
största affischnamn under många år.
-"Det är härliga tider - strålande tider!"
Häromdagen såg jag Chaplins mästerverk "Moderna Tider". Den är inspelad redan 1936, men har fortfarande kvar sitt klara och bestämda sorts budskap. En gång för flera år sedan satt jag i soffan tillsammans med mina barn. På TV:n visades en film med Nils Poppe. En av sönerna hade klart deklarerat sitt budskap: "Film skall vara i färg, film skall definitivt inte vara svartvit. Svartvit film är med andra ord rena rama skräpet!" Jag sa till honom att sitta ner med mig en stund och titta. När vi suttit ett tag, börjar han skratta hejdlöst år Poppes bravader. Det slutade med att vi såg hela filmen tillsammans han och jag. När jag då sedan frågade om han tyckte den var bra, så sa han, "Javisst . skitbra!" Och jag tror att han ändrade sin förut så kallhamrade attityd, om att svartvit film, (gammal skruttigfilm) också kan ha sina poänger. Bara om man sätter sig ner och ger den en chans.
Thor Modéen - detta komikergeni fick tyvärr ett tragiskt slut på sitt relativt korta liv. Född 1898 i Kungsör, död på pingstdagen 1950 i Stockholm. Utbränd, alkoholiserad, och utan de stora rollerna i slutskedet av sitt liv. Tragiskt, men tyvärr så vanligt förekommande bland dessa filmensstjärnor under den svenska filmepokens första stapplande år. Min kärlek till Tosse Modéen fick mig att skriva en artikel om honom, som publicerades i Piteå Tidningen den 21 augusti 2006. Vid ett besök i Stockholm några år tidigare, gjorde jag ett besök på Adolf Fredriks kyrkogård där han fick sitt sista vilorum. När jag stod vid hans grav, var det med en nästintill en andlig upplevelse. Och genom vindens susande i trädkronorna, nära intill Sveavägens buller och dån, hörde jag den välkända repliken: - "Det är härliga tider - strålande tider!"
2006 publicerades denna av mig skrivna artikel, som handlade om
komikern, sångaren, dansören Thor Modéen.
Thor Modéen i den klassika pilsnerfilmen "Pensionat Paradiset" från
1937.
Bilden från sima.nu
Thor "Tosse" Modéen (1898-1950). En av svensk films allra
största affischnamn under många år.
-"Det är härliga tider - strålande tider!"
Kommentarer
Trackback
