Trettondagen
Kylan fortsätter att hålla sitt järngrepp över oss. Häromdagen samtalade min mor och jag , om hur vintrarna var förr. I hennes minnesbilder, så var vintrarna betydligt kallare och snörikare, än det vi ser nu idag. Min mor som växte upp under 30-talets senare hälft, berättar om kalla vintrar med minus 40 grader, och ibland ännu mer. Även jag har såna barndomsminnen, fast från vintrarna på 60-talet. Idag visar våran mätare minus 15. Mycket snö, berydligt mycket mer (vill jag påstå) än förra vintern. Som ni ser så är jag i ständig klagan gällande vintern och dess vedermödor. Och fastän jag är en "äkta" norrlänning, som skall tåla is, snö och extrem kyla, så vill jag på det bestämdaste dementera detta. Även en Pitebo/Hortlaxbo kan faktiskt hata all denna kyla som vintern förorsakar. Men det positiva är ju det, att vi går ju mot ljusare tider. För en stund sedan såg vi faktiskt en glimt av solen. Och det om något får mig att känna mig lite gladare inombords.
Kommentarer
Trackback
