Roger Lindqvist

Idag har Max varit hos sin farmor och farfar, medan hans mamma och pappa målar huset därhemma. Man kan nog lugnt påstå att vi har kommit in i en helt annan fas i våra liv. För inte så värst länge sedan flängde vi också fram och tillbaka, med många olika åtaganden. Barnen krävde sitt, medan andra saker också låg där och väntade. Idag så ser livet helt annorlunda ut. Men visst är det skönt när man kan hjälpas åt - generationer emellan.


MAX ville inte hjälpa till med målningen....han föredrog att sträcka
ut sig på farmor och farfars gräsmatta i lugn och ro istället.


LIVET består som bekant av olika sorters faser. Denna bild får
symbolisera en av dem. Sommaren 1984, hade Max pappa, Robert,
precis kommit till världen. Storebrorsan Andreas, var här 3 och ett
halvt år. På min högra sida syns pojkarnas kusin, Ida, som alldeles
nyligen också blivit mamma. Killarnas lillebror, Daniel, föddes tre år
därpå, 1987.


RIVNING pågår. För att lämna plats åt nybygget, revs det gamla
garaget och bodan. Ibland räckte inte dygnets 24 timmar till, för
alla måsten.


SKÄRTORSDAG 1987 står min far och begrundar resterna av bodan
och garaget, där han under åren tillbringade oräkneliga timmar. I den
del som syns till höger hade pappa sitt vedförråd, och där stod han,
sommar som vinter.


ROBERT hjälper sin pappa att montera de växthus som mor i huset
ville ha för sina blommor, tomater och gurkor....


SOM ETT BEVIS på att Robert och hans pappa byggde enligt de
monteringsanvisningar som medföljde, visar jag denna bild - av
en leende och nöjd mamma Elisabeth.