Potatissättning
Ja, så var det åter dags att sätta de där välbehövliga knölarna i marken. Och vem vet, det kanske blir någon form av surströmmingsfest vad det lider. Det är bara ett problem - jag äter inte surströmming! Har verkligen gjort allvarliga försök. Ett av de mer allvarligare och seriösa, gjorde jag hemma hos min svåger Göran för några år sedan. Allt var klart, potaisen skalad, fisken rensad, tunnbrödsmackan låg där också klar att användas. Som pricken över "I:et" så lades jag den norrländska läckerheten på mackan, och när det så var dags så försökte jag verkligen att göra mitt allra bästa. När fisken var halvvägs in i munnen, kände jag hur hela min kropp loksom kämpade emot av väldig ktaft. Det var precis som om något sa till mig: "Roger, tänk på vad du gör. Seså, spotta ut den där hemska sura fisken, NU!" Och det var precis vad som hände. Svalget drog ihop sig som i en slags kramp. Och hur jag än gjorde mitt allra bästa, så ville fiskuschlingen bara ut. Sedan dess har jag inte gjort några mer försök. Min äldste son har också "surströmmingsfisk-vägrat". Ni vet, sådan far sådan son.
Igår när Max åt sin middag här, passade han på att ställa en fråga
till sin farfar.....
......sedan nappen väl kommit på sin rätta plats, lutade han sig fram,
tittade på mig med en allvarlig min och sa.....
....hörru farfar, hur blir det med potatissättningen i år? Blir det rund
eller mandel? Och förresten, jag skulle gärna ha hjälpt till, men du
förstår jag är ganska så trött efter att ha hjälpt min mamma och pappa
att renovera mitt rum därhemma. Kanske att Norah kan hjälpa till?
Jomenvisst, Norah drog på sig sina "potatissättningsstövlar", tog sin
gräsklippare och ilade till sin farmor och farfars potatisland.
"När börjar vi?", sa hon så fort hon anlände med andan i halsen.
Potatislandet låg där, och bara väntade på vad som komma skulle.
En jordbrukares bästa vänner.....
Norah tog sitt kall på fullaste allvar.
Medan vi slet oss nästan helt fördärvade, kom det stora otäcka moln
på vår himmel.
En välbehövlig paus unnade vi oss, både Norah......
....och farfar. P.g.a de snåla vindar som kom blåsande, åkte vinter-
mössan på.
Trots många övertalningsförsök - så föredrog Pelle att ligga kvar på
den sköna stolsdynan istället för att hjälpa till med potatisarbetet.
-"Som du kanske vet, så fyller jag och Sessan faktiskt år idag!", sa
Pelle och försjönk åter i djup sömn. Så sant som det är sagt. Våra
två husdjur fyller 7 år idag. Grattis både till Pelle och.....
......Sessan! Vi kommer med tårtan lite senare.
"Här skall våra knölar få bo
leva sitt liv i lugn och fridfull ro
Och alldeles snart, de börjar att gro
resultatet blir stora mumsiga potatisar
får man väl hoppas och tro"
En dikt till potatisens ära
Roger Lindqvist.
PS. Potatislandet blir större än vad som visas på bilden.
---------------------------------------------------------------------------------------
Igår när Max åt sin middag här, passade han på att ställa en fråga
till sin farfar.....
......sedan nappen väl kommit på sin rätta plats, lutade han sig fram,
tittade på mig med en allvarlig min och sa.....
....hörru farfar, hur blir det med potatissättningen i år? Blir det rund
eller mandel? Och förresten, jag skulle gärna ha hjälpt till, men du
förstår jag är ganska så trött efter att ha hjälpt min mamma och pappa
att renovera mitt rum därhemma. Kanske att Norah kan hjälpa till?
Jomenvisst, Norah drog på sig sina "potatissättningsstövlar", tog sin
gräsklippare och ilade till sin farmor och farfars potatisland.
"När börjar vi?", sa hon så fort hon anlände med andan i halsen.
Potatislandet låg där, och bara väntade på vad som komma skulle.
En jordbrukares bästa vänner.....
Norah tog sitt kall på fullaste allvar.
Medan vi slet oss nästan helt fördärvade, kom det stora otäcka moln
på vår himmel.
En välbehövlig paus unnade vi oss, både Norah......
....och farfar. P.g.a de snåla vindar som kom blåsande, åkte vinter-
mössan på.
Trots många övertalningsförsök - så föredrog Pelle att ligga kvar på
den sköna stolsdynan istället för att hjälpa till med potatisarbetet.
-"Som du kanske vet, så fyller jag och Sessan faktiskt år idag!", sa
Pelle och försjönk åter i djup sömn. Så sant som det är sagt. Våra
två husdjur fyller 7 år idag. Grattis både till Pelle och.....
......Sessan! Vi kommer med tårtan lite senare.
"Här skall våra knölar få bo
leva sitt liv i lugn och fridfull ro
Och alldeles snart, de börjar att gro
resultatet blir stora mumsiga potatisar
får man väl hoppas och tro"
En dikt till potatisens ära
Roger Lindqvist.
PS. Potatislandet blir större än vad som visas på bilden.
---------------------------------------------------------------------------------------
Kommentarer
Trackback
