Roger Lindqvist

Idag heter dagen onsdag, och därute råder vinterkyla. 13 minusgrader, visar våran tempmätare. 13 kalla grader som kryper in genom märg och ben. Då kanske någon frågar sig; 13 grader är väl ingenting att sjåpa sig över för en infödd norrlänning? Nää, just det. Men det är just där som min sydländska personlighet tittar fram, och kolliderar med mitt norrländska jag. Visst har jag varit med när kvicksilvret krypit ner en bra bit över 40 grader. Ja, t.o.m. för drygt tio år sedan, då jag en morgon skulle iväg till mitt jobb och tempen visade -43. Min bil vägrade starta, så jag var tvungen ringa min far som kom till undsättning med sin Nissan Stanza. Elisabeth skulle på föreläsning i Öjebyn, jag skulle till sjukhemmet. Snäll som min far var så lånade han ut sin Nissan till oss. Väl framme på Transportcentralen fick jag ställa in den i vårt varma bussgarage. Samma kväll vi kom hem pratade jag i telefon med min svåger i Muskus. Där var det så kallt att temperaturmätaren inte räckte till. Den visade "bara" ner till ynka 47 minus. Det kallar jag äkta norrländsk kyla, och ingenting annat. Så vad är då 13 minus? Jo, alltför kallt i mitt tycke - trots min norrbottniska härkomst. Ha en bra dag!
/Roger.