Finska flyktingar hösten 1944
ÖDESMÄTTAD DAG I BÖLE HÖSTEN 1944
De äldre föreföll se ganska realistiskt eller kanske bättre uttryckt res-
ignerat på sin nödtvungna landsflykt. Lugnt och utan synbara känslo-
yttringar drack de sin mjölk och åt av lottornas smörgåsar och bullar.
En höstdag vid järnvägsstationen i Bölebyn. Året var 1944. Solen silade sina strålar genom gulnande lövverk. Pitebygden hade i andra världskrigets slutskede fått en direkt erinran om det fruktansvärda, som under flera år utspelade sig runt omkring oss. Sådant som vi alltmer förstrött tog del via tidningar och radio. TV fanns ju inte på den tiden.
Nordfinland evakuerades på folk och boskap undan brännande och plundrande tyskar på reträtt. Över Torneå och Haparanda rullade tåg efter tåg med hemlösa. Bölebyn befann sig plötsligt i centrum för det dramatiska skeendet. Dit anlände den här höstdagen ett tåg fyllt av mödrar, barn och gamla. Inga yngre eller medelålders män var med, de deltog i det grymma kriget därhemma.
OMSKAKANDE SYN
Stationsområdet i Bölebyn erbjöd en bild av tragedi - förtvivlan hos kvinnorna, behärskad resignation hos männen. De senare kom huvudsakligen från nordfinska ålderdomshem. Lottorna i Piteå hade dukat upp till mellanmål i skuggan av björkar, som just höll på att klä sig i höstens gyllenbruna färger. De bilder från den omskakande dagen, som undertecknad tog, har praktiskt taget inte kommit till användning tidigare. 1944 var lokala bilder i Piteå Tidningen sällsynta - tidningen hade ännu inte hunnit in i "bildåldern".
Efter 33 år
Men nu, snart 33 år efter tillkomsten, ser det fotografiska reportaget ut att bli till viss nytta. Kulturnämnden och biblioteket i Piteå avser att delta i en utställning i höst i Rovaniemi, där den finska evakueringen till Sverige 1944 ska dokumenteras. Biblioteket är just nu sysselsatt med att inventera bl. a. förekomsten av fotografisk men även annan dokumentation. Man vill ha allmänhetens hjälp och understryker att det bara rör sig om lån av materialet, som alltså återställs efter användandet. Som upptakt visar vi här några bilder från den oförglömliga dagen i Bölebyn för mer än tre decennier sedan.
HÖR AV ER!
Kan någon ge namnuppgifter på folk, som förekommer på bilderna? Eller andra fakta i samband med evakueringstiden? Det finns fler bilder än de här publicerade att se för intresserade. Av finska medborgare, som evakuerades till Norrbotten under denna för Finland så mörka tid, avled många här. Åtskilliga yngre kvinnor gifte sig med svenskar, flera barn adopterades och "försvenskades" den vägen. Det finns många exempel på de sakerna runt om i Pitebygden. Och biblioteket är som sagt i färd med att dokumentera. I arbetet håller Eva Lundbäck. Kontakta gärna henne. Men också PT tar emot upplysningar. Det går bra att besöka PT eller ringa hit och fråga efter ERIK WESTLING - som tog bilderna 1944 och skrev det här 1977.
Under ett tak av gulnande björklöv hade lottorna i Piteå dukat upp
mjölk, smörgåsar och bullar.
Dåvarande kyrkoherde Manfred Björnegård (i hatt till höger på bilden)
fanns på plats för att välkomna de evakuerade och försökte trots språk-
svårigheterna komma i kontakt med såväl gamla som unga.
---------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 21 mars 1977.
PS. De finska flyktingarna slussades så småningom ut till andra byar runt piteorten. Hortlax och Blåsmark välkomnade också finländarna. Min mor har berättat att hon blev bekant med några unga flickor som kom. Man hjälptes åt att ta hand om dessa människor. I Blåsmark deltog min mammas farföräldrar Samuel och Selma Lundgren aktivt i hjälpverksamheten.
/Roger.
De äldre föreföll se ganska realistiskt eller kanske bättre uttryckt res-
ignerat på sin nödtvungna landsflykt. Lugnt och utan synbara känslo-
yttringar drack de sin mjölk och åt av lottornas smörgåsar och bullar.
En höstdag vid järnvägsstationen i Bölebyn. Året var 1944. Solen silade sina strålar genom gulnande lövverk. Pitebygden hade i andra världskrigets slutskede fått en direkt erinran om det fruktansvärda, som under flera år utspelade sig runt omkring oss. Sådant som vi alltmer förstrött tog del via tidningar och radio. TV fanns ju inte på den tiden.
Nordfinland evakuerades på folk och boskap undan brännande och plundrande tyskar på reträtt. Över Torneå och Haparanda rullade tåg efter tåg med hemlösa. Bölebyn befann sig plötsligt i centrum för det dramatiska skeendet. Dit anlände den här höstdagen ett tåg fyllt av mödrar, barn och gamla. Inga yngre eller medelålders män var med, de deltog i det grymma kriget därhemma.
OMSKAKANDE SYN
Stationsområdet i Bölebyn erbjöd en bild av tragedi - förtvivlan hos kvinnorna, behärskad resignation hos männen. De senare kom huvudsakligen från nordfinska ålderdomshem. Lottorna i Piteå hade dukat upp till mellanmål i skuggan av björkar, som just höll på att klä sig i höstens gyllenbruna färger. De bilder från den omskakande dagen, som undertecknad tog, har praktiskt taget inte kommit till användning tidigare. 1944 var lokala bilder i Piteå Tidningen sällsynta - tidningen hade ännu inte hunnit in i "bildåldern".
Efter 33 år
Men nu, snart 33 år efter tillkomsten, ser det fotografiska reportaget ut att bli till viss nytta. Kulturnämnden och biblioteket i Piteå avser att delta i en utställning i höst i Rovaniemi, där den finska evakueringen till Sverige 1944 ska dokumenteras. Biblioteket är just nu sysselsatt med att inventera bl. a. förekomsten av fotografisk men även annan dokumentation. Man vill ha allmänhetens hjälp och understryker att det bara rör sig om lån av materialet, som alltså återställs efter användandet. Som upptakt visar vi här några bilder från den oförglömliga dagen i Bölebyn för mer än tre decennier sedan.
HÖR AV ER!
Kan någon ge namnuppgifter på folk, som förekommer på bilderna? Eller andra fakta i samband med evakueringstiden? Det finns fler bilder än de här publicerade att se för intresserade. Av finska medborgare, som evakuerades till Norrbotten under denna för Finland så mörka tid, avled många här. Åtskilliga yngre kvinnor gifte sig med svenskar, flera barn adopterades och "försvenskades" den vägen. Det finns många exempel på de sakerna runt om i Pitebygden. Och biblioteket är som sagt i färd med att dokumentera. I arbetet håller Eva Lundbäck. Kontakta gärna henne. Men också PT tar emot upplysningar. Det går bra att besöka PT eller ringa hit och fråga efter ERIK WESTLING - som tog bilderna 1944 och skrev det här 1977.
Under ett tak av gulnande björklöv hade lottorna i Piteå dukat upp
mjölk, smörgåsar och bullar.
Dåvarande kyrkoherde Manfred Björnegård (i hatt till höger på bilden)
fanns på plats för att välkomna de evakuerade och försökte trots språk-
svårigheterna komma i kontakt med såväl gamla som unga.
---------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 21 mars 1977.
PS. De finska flyktingarna slussades så småningom ut till andra byar runt piteorten. Hortlax och Blåsmark välkomnade också finländarna. Min mor har berättat att hon blev bekant med några unga flickor som kom. Man hjälptes åt att ta hand om dessa människor. I Blåsmark deltog min mammas farföräldrar Samuel och Selma Lundgren aktivt i hjälpverksamheten.
/Roger.
Kommentarer
Postat av: Tapani Rossi
Hej. Jag har en blogg. Min handlar om finska krigsbarn men jag skriver lite om andra näraliggande temata som evakueringen från Finska Lappland 1944. Hittade din artikel som är klart intressant och utgör en slags fortsättning på mitt inlägg http://www.krigsbarn.com/2013/06/evakuering-till-sverige-september-1944.html. Hade tänkt att länka till din blogg men där finns en länk till ett slags lotteri som jag inte vill att mina läsare skall besväras av. Kan jag få tillåtelse att kopiera hela artikeln och göra en PDF av den och publicera den bland artiklar under flikar på min startsida? Givetvis anger jag din blogg som källa dock utan länk.
Svar:
Roger Lindqvist
Trackback
