Gösta blir bonde - 1969
Gösta var gift med min mammas syster Malin. Gösta var en man med många strängar på sin lyra. En mångkunnig person med andra ord. 16-år gammal åkte Gösta iväg på ett lastfartyg som tog honom till olika världsdelar. Ombord jobbade han som kock, vilket bevisades senare i livet när vi bjöds på middagar hos familjen Lidman. Gösta hade även ett förflutet som typograf på NSD. Vid ASSI:s uppförande var Gösta med, han var också en av dem som byggde Sporthallen i Kiruna. Gösta hade ett brinnande intresse för litteratur, det fanns alltid en ny bok på bordet därhemma. Han skrev också noveller som publicerats. Gösta blev senare i livet ombudsman för Verdandi. En man med stort allmänbildande alltså, som gjorde honom intressant som diskussionspartner. Gösta var mannen "som visste allt". För mig som nyfiken liten grabb var det en guldgruva att komma på besök. Jag satt i Göstas stora bibliotek och fullkomligt slukade alla intressanta böcker. Där fanns allt från andliga frågor, till reseskildringar samt enormt mycket mer. Gösta bestämde sig 1969 för att bli bonde. Även detta klarade han med bravur, med stor hjälp av Malin förstås. Gösta var sannerligen en spännande person, värd att beundras.
F.d. byggverkmästaren, Gösta Lidman, blir länets förste KR-farmare
med får. Ännu har han dock bara mellankalvar. Fåravel av så stort
format är mer eller mindre ett experiment från lantbruksnämndens
sida.
Nu skall Norrbotten få sitt första KR-jordbruk byggt på fåravel. Och den som är pionjär på området är en f.d. byggverkmästare, Gösta Lidman, 42 år, som köpt ett hemman i Blåsmark. Lantbruksnämnden har tillstyrkt lån och allt är klart. Byggnationerna startar kommande vecka. Fullt utbyggt skall farmen ha cirka 400 tackor och 100 mellankalvar. Gösta Lidman har ingen jordbrukarbakgrund att tala om. - Jag har lekt med idén att skaffa mig ett jordbruk i många år men när den byggnadsfirma, jag jobbade åt, rationaliserade och det blev fråga om att flytta till Västerås. Då blev idén en verklighet, säger Lidman som förberett sig med en KR-kurs på tio veckor vid Grans lantbruksskola.
Det finns dryga 40-talet fårbesättningar om cirka 700 djur i Norrbotten, men man har aldrig gått in riktigt helhjärtat för fåravel. Däremot har rätt stora satsningar gjorts i södra Norrland och mellan-Sverige.
Stor marknad
Vi i Sverige är också ganska dåliga fårköttätare. Konsumtionen är bara 3 hg per person och år. I Norge äter man däremot 4,2 kg och i Australien vräker man i sig hela 44 kg per person och år. Dessa siffror visar emellertid att det bör finnas en marknad för fårkött. F.d. byggverkmästaren Gösta Lidman startar givetvis inte fåravel och gör investeringar på kanske en halv miljon kronor utan att noggranna kalkyler ligger bakom.
Noggrann planering
- Planeringen har pågått ett år och flera experter har suttit och kalkylerat. Men man får väl räkna på att farmen inte skall vara riktigt klar förrän om 3-4 år innan man fått fram en erforderlig fårstam.
Gösta Lidman köpte hemmanet i år och flyttade in i juni månad. Tidigare bodde han i Piteå och var byggverkmästare åt en stor byggnadsfirma.
Stoppa flykten från länet
- Det här med jordbruk för min del är inte något nytt. Jag har grunnat på det i många år. Men byggnadsfirman rationaliserade och då det blev aktuellt att få förflyttning till Västerås så backade jag ur. Alla kan ju inte flytta ut från Norrbotten, någon måste ju vara kvar också, säger Gösta som räknar med att komma från en mer stressad tillvaro.
- Fast det kan ju hända att det här jobbet också kan bli stressigt. Man vet inte.
Markfrågor
Det hemman, som Lidman köpt, omfattar 20 hektar jord och 180 hektar skog. Men för att driva fåravel av större omfattning erfordras minst 80 hektar jord. Lantbruksnämnden har 50 hektar i närheten som kommer att köpas av Lidman. Enligt vad Lantbruksnämnden uppger så måste grundunderlaget för ett KR byggt på fåravel vara cirka 400 tackor. Man räknar med 4-8 timmars arbete per tacka och år. Och då skall man komma upp i en normal jordbrukares vardag.
Även kalvuppfödning
Nu kommer inte Lidman att bara ha får på farmen utan även ett hundratal mellankalvar. F.n. har han 24 i ladugården. Kommande lördag får han en första grundplåt till fåravelsfarmen, ett 50-tal djur från Västernorrland. Rasen är en korsning mellan texel och finull, som ger en bra avkastning i köttproduktion. Sedan skall besättningen byggas ut successivt. Hela farmen är byggd på köttproduktion. Ullen har idag litet värde. Man kan eventuellt få tillbaka kostnaderna för klippningen. Farmen blir ett enmansföretag men fru Lidman genomgår f.n. kameral kurs i Öjebyn för att bl. a. lära sig bokföring, en sak som är nödvändig för ett KR-jordbruk även av detta slag.
Helt sadla om
För familjen Lidman blir det emellertid att helt sadla om från stads- till lantmiljö och från ett helt annat arbete. Men farmaren Gösta Lidman har försökt sätta sig in i alla problem det vittnar bl. a. den litteratur om fårskötsel, som han har i sin bokhylla.
Förr satt Gösta Lidman och kalylerade med husbyggen men nu är det
fråga om får och kalvar.
-------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 22 oktober 1969.
F.d. byggverkmästaren, Gösta Lidman, blir länets förste KR-farmare
med får. Ännu har han dock bara mellankalvar. Fåravel av så stort
format är mer eller mindre ett experiment från lantbruksnämndens
sida.
Nu skall Norrbotten få sitt första KR-jordbruk byggt på fåravel. Och den som är pionjär på området är en f.d. byggverkmästare, Gösta Lidman, 42 år, som köpt ett hemman i Blåsmark. Lantbruksnämnden har tillstyrkt lån och allt är klart. Byggnationerna startar kommande vecka. Fullt utbyggt skall farmen ha cirka 400 tackor och 100 mellankalvar. Gösta Lidman har ingen jordbrukarbakgrund att tala om. - Jag har lekt med idén att skaffa mig ett jordbruk i många år men när den byggnadsfirma, jag jobbade åt, rationaliserade och det blev fråga om att flytta till Västerås. Då blev idén en verklighet, säger Lidman som förberett sig med en KR-kurs på tio veckor vid Grans lantbruksskola.
Det finns dryga 40-talet fårbesättningar om cirka 700 djur i Norrbotten, men man har aldrig gått in riktigt helhjärtat för fåravel. Däremot har rätt stora satsningar gjorts i södra Norrland och mellan-Sverige.
Stor marknad
Vi i Sverige är också ganska dåliga fårköttätare. Konsumtionen är bara 3 hg per person och år. I Norge äter man däremot 4,2 kg och i Australien vräker man i sig hela 44 kg per person och år. Dessa siffror visar emellertid att det bör finnas en marknad för fårkött. F.d. byggverkmästaren Gösta Lidman startar givetvis inte fåravel och gör investeringar på kanske en halv miljon kronor utan att noggranna kalkyler ligger bakom.
Noggrann planering
- Planeringen har pågått ett år och flera experter har suttit och kalkylerat. Men man får väl räkna på att farmen inte skall vara riktigt klar förrän om 3-4 år innan man fått fram en erforderlig fårstam.
Gösta Lidman köpte hemmanet i år och flyttade in i juni månad. Tidigare bodde han i Piteå och var byggverkmästare åt en stor byggnadsfirma.
Stoppa flykten från länet
- Det här med jordbruk för min del är inte något nytt. Jag har grunnat på det i många år. Men byggnadsfirman rationaliserade och då det blev aktuellt att få förflyttning till Västerås så backade jag ur. Alla kan ju inte flytta ut från Norrbotten, någon måste ju vara kvar också, säger Gösta som räknar med att komma från en mer stressad tillvaro.
- Fast det kan ju hända att det här jobbet också kan bli stressigt. Man vet inte.
Markfrågor
Det hemman, som Lidman köpt, omfattar 20 hektar jord och 180 hektar skog. Men för att driva fåravel av större omfattning erfordras minst 80 hektar jord. Lantbruksnämnden har 50 hektar i närheten som kommer att köpas av Lidman. Enligt vad Lantbruksnämnden uppger så måste grundunderlaget för ett KR byggt på fåravel vara cirka 400 tackor. Man räknar med 4-8 timmars arbete per tacka och år. Och då skall man komma upp i en normal jordbrukares vardag.
Även kalvuppfödning
Nu kommer inte Lidman att bara ha får på farmen utan även ett hundratal mellankalvar. F.n. har han 24 i ladugården. Kommande lördag får han en första grundplåt till fåravelsfarmen, ett 50-tal djur från Västernorrland. Rasen är en korsning mellan texel och finull, som ger en bra avkastning i köttproduktion. Sedan skall besättningen byggas ut successivt. Hela farmen är byggd på köttproduktion. Ullen har idag litet värde. Man kan eventuellt få tillbaka kostnaderna för klippningen. Farmen blir ett enmansföretag men fru Lidman genomgår f.n. kameral kurs i Öjebyn för att bl. a. lära sig bokföring, en sak som är nödvändig för ett KR-jordbruk även av detta slag.
Helt sadla om
För familjen Lidman blir det emellertid att helt sadla om från stads- till lantmiljö och från ett helt annat arbete. Men farmaren Gösta Lidman har försökt sätta sig in i alla problem det vittnar bl. a. den litteratur om fårskötsel, som han har i sin bokhylla.
Förr satt Gösta Lidman och kalylerade med husbyggen men nu är det
fråga om får och kalvar.
-------------------------------------------------------------------------------
Piteå Tidningen den 22 oktober 1969.
Kommentarer
Trackback
