Roger Lindqvist

EIJES har kommit i rampljuset, grabbarna i bakre raden: Torsten
Mårtensson, Eije Oskarsson och Toivo Långström. I främre
ledet Dick Grubbström, och Sven-Olof Svensson.


Eije Oskarsson - vid sidan av jobbet som musikföreståndare, tenorsaxofonist och snart tre år ledare för femmanna-bandet EIJES SHOWTET - fick häromdagen ett erbjudande som skulle skickat honom och hans mannar som helprofessionellt band i allt vidare cirklar från sin norrländska hemmaplan. Han avböjde tills vidare då de fem inte ännu kände sig hågade att överge vare sig jobb eller Norrland, men erbjudandet var en följd av de framgångar som bandet har haft, särskilt i år i sitt samarbete med den norske sångaren Jan Höiland. Bl. a. är de det första dansband i Skellefteå som har avancerat till egen skivinspelning.

Låtarna på skivan - en singelplatta som utkommer efter nyår på Karusell - är en uppfräschad version av gamla "San Antonios Ros" och en alldeles egen låt "Suzanne", med musik av Eije Oskarsson och text av bandets batteristvokalist Sven-Olof Svensson. Dessutom har bandet kompat Jan Höiland på en annan platta som kommer ut både i Sverige och Norge och i vår skall bandet göra ytterligae inspelningar. Därmed är den nervpirrande möjligheten till en placering på Svensktoppen teoretiskt öppen.

Inga rosenmoln
Inte för att någon av de fem i bandet ligger åt önskedrömmar eller luftslott. De är alla erfarna musiker som vet att framgång för de allra flesta inte är att "bli upptäckt", utan hårt jobb. Dessutom har de vid sidan av detta elementära att ge publiken så kvalitativt högtstående musik som möjligt, en egen livsfilosofi då det gäller bandets framgång. Det går ut på sammanhållning ordning och stark inre disciplin, berättar trummisen Sven-Olof Svensson, en av bandets eldsjälar.

I det "civila" är 25-årige Sven-Olof järnhandelsbiträde, Dick Grubbström som spelar hammondorgel studerar ännu, Toivo Långström som spelar elbas och Torsten Mårtensson som är bandets gitarrist är bägge dekoratörer till yrket.

Inte värre än hockey
Bandets medlemmar är upptagna av sitt spelande i regel fyra kvällar i veckan och flera av dem går i giftastankar, men de räknar med att fortsätta även sedan de bildat familj.
   - Det är inte värre än för ishockeyspelarna, säger de och tycker att det är ett tjusigt sätt att extraknäcka, då man känner att publiken uppskattar ansträngningarna.

Kontakten med den norske sångaren Jan Höiland, som slog igenom med sin version av "Natt i Moskva" häromåret och sen dess har avverkat bl. a. ett femtiotal skivinspelningar, kom till Boliden förra nyårsaftonen och resulterade snart i ett givande samarbete. Den 23:e oktober spelade de sedan in sin första egna skiva i Stockholm och kompet till en med Jan Höiland som heter "Mer".

Och hur ser framtiden ut för Eijes Showtet?
Det är förståndiga grabbar som inte vill ta ut glädjen i förskott, men, naturligtvis, om det skulle gå riktigt bra med skivor och sån´t vill de tänka sig att "kasta loss" och helt ägna sig åt musiken. Men än så länge fungerar det mycket bra som det är, bandets framträdanden är bokade nästan ett år framåt och samarbetet med Höiland fortsätter ännu en tid, även om han nu kommer att fara hem till Norge på jullov.

Rutinerade musiker
Och om framtiden nu ter sig tämligen ljus för bandets medlemmar så sammanhänger det med ett mångårigt och envist arbete på att bli så bra som möjligt. Eije själv, som kom hit från Sundsvall hösten -63 hade där ett band med samma namn. Hans handplockade grabbar har alla flerårig musikervana. Särskilt kanske det gäller 23-årige Dick Grubbström, som har hunnit pröva ett par år som yrkesmusiker i Frankrike och Tyskland (som pianist) och detta gäller även bl. a. Sven-Olof Svensson som har trummat och sjungit i åtta år och tidigare bl. a. medverkat i Quintet 61.
---------------------------------------------------
NORRA-VÄSTERBOTTEN ¤ Den 7 december 1965.



EIJES SHOWTET - Skellefteå.
-------------------------------------------------------