Svart födelsedag
- Å, va´jag längtar till i morron, sa Petter till sin mamma när godnattsagan just var avslutad.
- Tror du att det dyker upp nåra dumma svarta regnmoln i morron, som förstör min fest? Tror du mamma?
- Vet du va´Petter, jag tror att det blir en underbar födelsedag tillsammans med dina kompisar.
- Go´natt nu gubben, vi ses i morron!
Den varma julisolen gjorde ett tappert försök att tränga igenom den blå Bamsegardinen i Petters fönster. Äntligen, tänkte Petter, där han låg i sin säng och kliade sitt morgonrufsiga hår. Äntligen är det morron! Äntligen födelsedag!
Nere från köket hörde han mammas och pappas röster. Föräldrarna var i full fart med att ställa fram bord och stolar i den vackra bersån. Det var här som kalaset skulle hållas.
Inbjudningskorten som skickats till alla de inbjuda hade Petter själv ordnat. Nåja, mamma hade också varit med på ett hörn. Födelsedagstårtan, dekorerad med röda saftig jordgubbar hade hela familjen varit delaktig i. Jordgubbar var bland det bästa som Petter visste, därför ville han prompt ha dem med på sin tårta. Tårtan hade mamma gjort kvällen före. Den stod så fin och ståtlig i kylen.
När Petter sent omsider kom nerför trappan, stod mamma och pappa redo för att hylla sin snart sjuårige lille son.
- Grattis! sa dom båda på en och samma gång. Efter grattandet fick Petter en bamsekram från båda föräldrarna.
- Tänk att du har gått och blivit stora starka karl´n, sa pappa och rufsade till sin son i håret.
- Minns du va du lovade mig, pappa? Jo, att vi skulle ta ekan och våra metspön för att fiska senare ikväll?
- Det är väl klart att jag inte glömt, sa pappan och tillade; jo, jag vet ett ställe där det simmar stora gammelgäddor. Dit ska du å jag. Fast jag säger inte mer...
På inbjudningskorten hade Petter skrivit: "Kalasett borjar klåckan ett. Velkomna. Petter".
Då klockan började närma sig lunchtid, sa Petters pappa att han skulle åka in till stan för att "ordna lite saker".
- Men lugn bara lugn. Jag är hemma i god tid före gästerna kommer. Jag måste ju hinna ordna en fiskdamm också, heller hur Petter?
Pappa satte sig i sin bil och åkte sakta ut mot vägen. I köket höll mamma på med diverse göromål.
- Petter, du måste byta dina kläder. Seså, skynda dig på nu innan kalaset börjar. Å så glömmer du väl inte att kamma ditt genomrufsiga hår?
Några minuter före utsatt tid, kom den första gästen. Det var Fredde. Och vad som mest tilldrog sig Petters intresse, var det stora paket som Fredde hade i famnen.
- Tjena, Petter! Å grattis! sa Fredde och sträckte ut sina små armar med presenten.
- Tack sakru ha! sa Petter och tog tacksamt emot födelsedagsgåvan.
Nu började det strömma in flera bekanta ansikten. Och alla var de sommarfina och balanserade ett paket på sina armar. Solen stod högt på himlen. I bersån stod allt dukat och klart - ja, förutom den där jordgubbstårtan förstås. Det skulle ju allt sett tokigt ut om den stått framme i solgasset, tänkte Petter medan han viftade bort en elak fet humla som surrade kring hans ansikte.
- Konstigt, tänkte mamma. När hon såg att hennes äkta man ännu inte kommit hem. Han som alltid brukar passa tiderna. Nåja, han dyker nog snart upp.
När klockan blivit fem, och den sista gästen precis hade vinkat farväl, ringer telefonen.
- Larsson!
- Jo, goddag, jag heter Sven Nilsson och jobbar som polisinspektör här i stan. Det är så att jag har en tråkig nyhet. Er make, Tommy Larsson har varit inblandad i en våldsam bilolycka.
På andra sidan av luren känner Petters mamma att hennes ben inte längre bär henne. Hon sjunker ner på hallgolvet.
- Vad är det med min man, han är väl inte skadad? säger hon nästan halvt skräckslagen.
Ute på den gröna gräsmattan leker födelsedagsbarnet ovetande om vad som utspinner sig i telefonen.
- Ja, jag är ledsen över att behöva säga detta, men er make har avlidit. Han blev påkörd av en rattonykter person som kom över på fel sida av vägen. Om ni vill så kan jag meddela en präst, om ni behöver prata med någon...Hallå fru Larsson, hör ni mig...?
På hallgolvet fann Petter sin mamma med telefonluren i sin hand.
- Mamma, kommer inte pappa snart? Vi skulle ju ut och fånga en massa gammelgäddor han å jag...
Rödgråten och med bultande hjärta, trycker hon Petter mot sitt bröst. Där blir de två sittande en bra stund, alltmedan telefonluren hänger mot väggen, och en röst som hörs; fru Larsson, är ni där...?
Det blev ingen fisketur. Petters pappa ljöt en ögonblicklig död i samma stund som den berusade mannen förlorade kontrollen över sin bil. Efteråt konstaterades att den berusade mannen intagit ett flertal lugnande tabletter, samt blandat detta med alkohol. Tyvärr så råkade Petters pappa komma i vägen.
Några dager därpå ringer det på dörren hemma hos Petter och hans mamma. Ute på bron står en kvinnlig polis med ett paket i handen.
- Vi hittade det här paketet i er mans baksäte. Det verkar vara en födelsedagspresent. Det är adresserat till nån som heter Petter. Tack och adjö, sa polisdamen och gick sedan hastigt därifrån.
När Petter och hans mamma studerar paketet litegrann närmare, står följande att läsa:
"Till min älskade son, Petter. Grattis på din sjuårsdag!
Ps. Det som ligger i paketet, är bra att ha när vi ska fånga gammelgäddorna.
Pappa"
Text: Roger Lindqvist.
- Tror du att det dyker upp nåra dumma svarta regnmoln i morron, som förstör min fest? Tror du mamma?
- Vet du va´Petter, jag tror att det blir en underbar födelsedag tillsammans med dina kompisar.
- Go´natt nu gubben, vi ses i morron!
Den varma julisolen gjorde ett tappert försök att tränga igenom den blå Bamsegardinen i Petters fönster. Äntligen, tänkte Petter, där han låg i sin säng och kliade sitt morgonrufsiga hår. Äntligen är det morron! Äntligen födelsedag!
Nere från köket hörde han mammas och pappas röster. Föräldrarna var i full fart med att ställa fram bord och stolar i den vackra bersån. Det var här som kalaset skulle hållas.
Inbjudningskorten som skickats till alla de inbjuda hade Petter själv ordnat. Nåja, mamma hade också varit med på ett hörn. Födelsedagstårtan, dekorerad med röda saftig jordgubbar hade hela familjen varit delaktig i. Jordgubbar var bland det bästa som Petter visste, därför ville han prompt ha dem med på sin tårta. Tårtan hade mamma gjort kvällen före. Den stod så fin och ståtlig i kylen.
När Petter sent omsider kom nerför trappan, stod mamma och pappa redo för att hylla sin snart sjuårige lille son.
- Grattis! sa dom båda på en och samma gång. Efter grattandet fick Petter en bamsekram från båda föräldrarna.
- Tänk att du har gått och blivit stora starka karl´n, sa pappa och rufsade till sin son i håret.
- Minns du va du lovade mig, pappa? Jo, att vi skulle ta ekan och våra metspön för att fiska senare ikväll?
- Det är väl klart att jag inte glömt, sa pappan och tillade; jo, jag vet ett ställe där det simmar stora gammelgäddor. Dit ska du å jag. Fast jag säger inte mer...
På inbjudningskorten hade Petter skrivit: "Kalasett borjar klåckan ett. Velkomna. Petter".
Då klockan började närma sig lunchtid, sa Petters pappa att han skulle åka in till stan för att "ordna lite saker".
- Men lugn bara lugn. Jag är hemma i god tid före gästerna kommer. Jag måste ju hinna ordna en fiskdamm också, heller hur Petter?
Pappa satte sig i sin bil och åkte sakta ut mot vägen. I köket höll mamma på med diverse göromål.
- Petter, du måste byta dina kläder. Seså, skynda dig på nu innan kalaset börjar. Å så glömmer du väl inte att kamma ditt genomrufsiga hår?
Några minuter före utsatt tid, kom den första gästen. Det var Fredde. Och vad som mest tilldrog sig Petters intresse, var det stora paket som Fredde hade i famnen.
- Tjena, Petter! Å grattis! sa Fredde och sträckte ut sina små armar med presenten.
- Tack sakru ha! sa Petter och tog tacksamt emot födelsedagsgåvan.
Nu började det strömma in flera bekanta ansikten. Och alla var de sommarfina och balanserade ett paket på sina armar. Solen stod högt på himlen. I bersån stod allt dukat och klart - ja, förutom den där jordgubbstårtan förstås. Det skulle ju allt sett tokigt ut om den stått framme i solgasset, tänkte Petter medan han viftade bort en elak fet humla som surrade kring hans ansikte.
- Konstigt, tänkte mamma. När hon såg att hennes äkta man ännu inte kommit hem. Han som alltid brukar passa tiderna. Nåja, han dyker nog snart upp.
När klockan blivit fem, och den sista gästen precis hade vinkat farväl, ringer telefonen.
- Larsson!
- Jo, goddag, jag heter Sven Nilsson och jobbar som polisinspektör här i stan. Det är så att jag har en tråkig nyhet. Er make, Tommy Larsson har varit inblandad i en våldsam bilolycka.
På andra sidan av luren känner Petters mamma att hennes ben inte längre bär henne. Hon sjunker ner på hallgolvet.
- Vad är det med min man, han är väl inte skadad? säger hon nästan halvt skräckslagen.
Ute på den gröna gräsmattan leker födelsedagsbarnet ovetande om vad som utspinner sig i telefonen.
- Ja, jag är ledsen över att behöva säga detta, men er make har avlidit. Han blev påkörd av en rattonykter person som kom över på fel sida av vägen. Om ni vill så kan jag meddela en präst, om ni behöver prata med någon...Hallå fru Larsson, hör ni mig...?
På hallgolvet fann Petter sin mamma med telefonluren i sin hand.
- Mamma, kommer inte pappa snart? Vi skulle ju ut och fånga en massa gammelgäddor han å jag...
Rödgråten och med bultande hjärta, trycker hon Petter mot sitt bröst. Där blir de två sittande en bra stund, alltmedan telefonluren hänger mot väggen, och en röst som hörs; fru Larsson, är ni där...?
Det blev ingen fisketur. Petters pappa ljöt en ögonblicklig död i samma stund som den berusade mannen förlorade kontrollen över sin bil. Efteråt konstaterades att den berusade mannen intagit ett flertal lugnande tabletter, samt blandat detta med alkohol. Tyvärr så råkade Petters pappa komma i vägen.
Några dager därpå ringer det på dörren hemma hos Petter och hans mamma. Ute på bron står en kvinnlig polis med ett paket i handen.
- Vi hittade det här paketet i er mans baksäte. Det verkar vara en födelsedagspresent. Det är adresserat till nån som heter Petter. Tack och adjö, sa polisdamen och gick sedan hastigt därifrån.
När Petter och hans mamma studerar paketet litegrann närmare, står följande att läsa:
"Till min älskade son, Petter. Grattis på din sjuårsdag!
Ps. Det som ligger i paketet, är bra att ha när vi ska fånga gammelgäddorna.
Pappa"
Text: Roger Lindqvist.
Kommentarer
Trackback
