Roger Lindqvist

Överspänd och reklamtokig. Det var hårda ord. Men Per Oscarsson tar dem inte så allvarligt längre. Han har börjat finna sin stil och känner sig glad och harmonisk tillsammans med sin hustru Gerd i deras hem på Hisingen.


Per Oscarsson.


I fru Thalias gård fanns en gosse som ville gå sina egna vägar. Nu går jag bort, sa lille Per, och så gick han lugnt sin väg för att söka efter det som han inte kunde sträcka ut händerna efter i sin omgivning. Han är överspänd och galen, sade folk. Reklamtokig, menade tidningarna, som dock slog upp den unge mannens bravader på första sidan. För nyhetsmässig var han onekligen.

Men Per Oscarsson är varken galen eller reklamtokig, han råkar bara vara en sådan där människa som vill något med sitt liv. Det är inte tillräckligt med en karriär på scenen, menar han, man måste göra karriär som människa också. Finna sig själv för att använda ett väl begagnat uttryck.

Det där "att finna sig själv" har blivit något av en femtiotalistisk modefluga. Man måste ha komplex för att ha något inombords, man måste villa bort sig riktigt grundligt för att få uppleva triumfen av att finna sig själv. Ett uppförstorat och förfinat jag, gärna ifört islandströja - det senare för att understryka själfullheten. Men det finns som bekant undantag som bekräftar regeln. En del vill verkligen uppriktigt och ärligt få någon rätsida på problemen.

Per Oscarsson var en känslig tonåring som tog allting fruktansvärt allvarligt. Gick han in för en sak gjorde han det hundraprocentigt och reservationslöst. Så var det t.ex. med religionen, hans övertygelse fick honom som bekant att bli vapenvägrare. Men idealen ramlade. Han upptäckte det enkelriktade inom sekten, det som dömde och förkastade. Per Oscarsson sökte in på en ny linje. Han prövade ensamheten, men grubblerierna hjälpte honom inte. Av en slump kom skådespelaren att höra några kinesiska tänkespråk. Intresset var väckt och han började läsa kinesisk livsfilosofi. Detta fick honom att se på tillvaron på ett helt annat sätt, proportionerna blev rimligare, färgerna ljusare. Han började så smått resonera "vad gör det om hundra år".


Delad börda är halv börda, tycker Gerd och Per. Två skall man vara
även när man pluggar engelska.


Per Oscarssons "omvändelse" om vi får använda ett sådant uttryck började väl egentligen för fyra år sedan då han kom till Göteborgs stadsteater. Där träffade han nämligen en människa som betytt och betyder oerhört mycket för honom - mer än all världens livsfilosofi. Hon var grön teaterelev på den tiden, nu heter hon Gerd Oscarsson sedan tre år tillbaka. Gerd Oscarsson är en mycket intagande liten person. Hon har mjukhet och kvinnlig charm, de kopparröda lockarna sprakar som ett fyrverkeri. Men det finns allvar bakom den vackra fasaden. Gerd är mycket musikalisk och väl bevandrad på litteraturens område. Hon är ambitiös och begåvad i sitt yrke och så har hon fått det där till skänks av naturen som vi brukar kalla sunt förnuft. Hon är harmonisk och lojal och vill inget hellre än att hjälpa och förstå.

Gerd och Per Oscarsson bor i en trivsam vrå på Hisingen i Göteborg. Paret är mycket borta, föreställningar och repetitioner tar sin rundliga tid, men båda är rörande ense om att lägenheten skall vara ett riktigt hem och inte bara en plats där man mellanlandar emellanåt då och då. Problembarnet Per smälter förvånansvärt väl in i den ljusa, vänliga hematmosfären. Mycket av det spända och knutna i hans väsen har försvunnit och lämnat plats för en nästan blyg humor.

Han kan berätta lugnt och sakligt om sina s.k. "perioder".
    - Det är väl så, menar han, att man inte får se så rysligt allvarligt på allting. Man gör gärna så när man är ung, det hör väl ungdomen till, och man har så lätt att måla allt i svart. Man gör en massa dumheter och lär sig väl litet av misstagen. Så småningom lär man sig att ta dagen litet mer som den kommer, för den skull behöver man visst inte stanna av i utvecklingen eller slöa till. Tvärtom, jag tror man skall ta vara på det goda när man har det inom räckhåll, tidsnog får man ta i tu med tråkigheterna.

    - Just nu tycker jag allt är ganska skönt, fortsätter Per Oscarsson. Jag trivs bra med jobbet, känner mig mera vital och vetgirig än på mycket länge.

Vetgirigheten har bl. a. tagit sig uttryck i att skådespelaren börjat plugga engelska och fototeknik på varje ledig stund. Bådadera bör komma väl till pass då Per och hans fru tänker ta ledigt från teatern en tid och göra en långresa. Om allt går planenligt skall kosan styras till Egypten, Grekland och Italien.

----------------------------------------------------------
FRIHET ¤ Den 15 juni 1957.

PS. Per och Gerd Oscarssons äktenskap varade mellan 1954-60.
Per Oscarsson föddes 1927 och omkom nyårshelgen 2010 i en
eldsvåda i hemmet.
Gerd Oscarsson föddes 1935 och bär nu idag efternamnet Hegnell.
Hon kan än idag vid något tillfälle ses i både TV o teatersammanhang.

//Roger.