Ron Henders orkester - Luleå
BINGON "DRÄPTE" MÅNGA DANSORKESTRAR
RON HENDERS började när andra "dog"
RON HENDERS består av från vänster: Roland Henriksson, Thure
Hartman, Ronald Zerpe, Sven-Olof Andersson och Roger Hartman.
Bilden är tagen i september 1969 av fotografen Rune Höglund, Piteå.
För cirka ett och ett halvt år sedan spreds den så kallade bingo-flugan som en farsot över vårt avlånga land. Alla danslokaler och många övriga allmänna platser fylldes snabbt av bingospelande människor. Följden blev naturligtvis den, att kärva tider uppstod för så gott som alla orkestrar. Många band lade av med spelandet på grund av få arrangemang. I samma veva som bingon växte till sig och orkestrarna dog opererade en trio i pitetrakten. Det var Roland Henriksson, Thure Hartman och Ronald Zerpe som lockade bröllopsgäster och personer på hippor att ta sig en svängom på dansgolvet. Plötsligt såg trion sin stora chans att bilda en riktig orkester. Sagt och gjort. Sättningen utökades med två man Sven-Olof Andersson och Roger Hartman. Bandet döptes till Ron Henders.
Man ansåg att chansen till jobb var relativt stor, då så många andra band hade lagt av. Någon arrangör ordnade ju i varje fall allmän dans. Snabbt skrev Ron Henders in sig i musikförmedlingen. Jobb började strömma in och bandet hade fullt upp. En av medlemmarna, Ronald Zerpe i Ron Henders berättar för Piteå-Tidningen:
- Alla i gänget har förvärvsarbete, så spelandet sysslar vi med som hobbyverksamhet. Vår publik består till största delen av mogen ungdom och repertoaren rättar vi därefter. Ett visst urval av svensktopp, evergreens och en del sydamerikanskt tror vi går bäst hem hos publiken.
NORR OM PITEÅ
Ron Henders håller mest till i områdena i övre Norrbotten. Endast en gång har de varit söder om Piteå. Då bar det av till Umeå. Annars är Ron Henders mer kända på platser som Kiruna, Gällivare, Hakkas och många andra ställen norr om Piteå. Sättningen i Ron Henders är följande:
¤ Roland Henriksson - är kapellmästare samtidigt som han sköter trummorna.
¤ Ronald Zerpe - spelar saxofon.
¤ Sven-Olof Andersson - spelar saxofon.
¤ Thure Hartman - hammondorgel.
¤ Roger Hartman - tar hand om basen. Han är förresten son till Thure Hartman.
MYCKET SÅNG
Femtio procent av Ron Henders repertoar utgörs av sång. Fyra av bandets medlemmar har nämligen begåvats med sångröst. Många gånger har orkestern diskuterat möjligheten att utöka sättningen med ytterligare en medlem. Tills vidare ligger beslutet på is då det medför för stora kostnader för gruppen. Bilen som man nu har är tillräcklig för fem personer men inte för sex. Kostnaderna för anskaffande av ny bil kan bli rätt så stora. Bandets arvode för en spelkväll ligger i dagens läge på 750 kronor. Utökar Ron Henders tvingas man höja arvodet. Detta är till nackdel för arrangörerna.
SÖKER VOKALIST
- Men får vi tag i någon vokalist som intresserar oss är det klart att vi kan tänka på saken, säger Ronald Zerpe. På Ron Henders omfattande repertoar finns inga egna låtar. Detta förklarar orkestern med att "vi har ingen avsikt att sikta in oss på Svensktoppen". Funderingar på att spela in någon skiva existerar inte heller.
SPELAR MEST PÅ SKOJ
- Skall man göra det måste man bli proffs. För att bli det återigen, måste vi helt inrikta oss på musiken, och för detta är marknaden för trång. Då är det också väsentligt att alla medlemmar i bandet kan betraktas som stjärnor inom sitt yrke, förklarar Ronald Zerpe.
- När en orkester, som vår, spelar mest för skojs skull är det viktigaste att sammanhållningen är kraftig och kamratskapen god.
INSTRUMENT FÖR 30.000
Ron Henders har satsat friskt på sin instrumentuppsättning. Nu är den värd drygt 30.000 kronor. Bara en saxofon, en liten altsax, kostar omkring 2.200 spänn. Kanske pitepubliken någon gång får bekanta sig med Ron Henders på piteåregionens dansbanor.
--------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Lördagen den 24 januari 1970.
PS. Trummisen Roland Henriksson samt saxofonisten Sven-Olof "SOA" Andersson blev medlemmar i John Harrys orkester omkring 1977. Fyra år efter att jag slutat i bandet.
Resonemanget om att man måste bli proffs om man skall spela in en skiva, håller jag lite konstigt. Vi spelade in två plattor, aldrig var vi heltidsmusiker för det. Rikskändisarna Cool Candys spelade in plattor i parti och minut genom åren, de levde aldrig på musiken. Att det skulle varit dåligt med speljobb 1969-70 håller jag också lite märkligt. Den stora dansbandsvågen startade runt omkring de här åren. Rolf Åhmans startades 1967-68. I början av 1970-talet hade vi inbokade speljobb nära tre år framåt. Jag var aldrig ledig de två första åren någon helg - utom om jag blev akut sjuk.
//Roger.
RON HENDERS började när andra "dog"
RON HENDERS består av från vänster: Roland Henriksson, Thure
Hartman, Ronald Zerpe, Sven-Olof Andersson och Roger Hartman.
Bilden är tagen i september 1969 av fotografen Rune Höglund, Piteå.
För cirka ett och ett halvt år sedan spreds den så kallade bingo-flugan som en farsot över vårt avlånga land. Alla danslokaler och många övriga allmänna platser fylldes snabbt av bingospelande människor. Följden blev naturligtvis den, att kärva tider uppstod för så gott som alla orkestrar. Många band lade av med spelandet på grund av få arrangemang. I samma veva som bingon växte till sig och orkestrarna dog opererade en trio i pitetrakten. Det var Roland Henriksson, Thure Hartman och Ronald Zerpe som lockade bröllopsgäster och personer på hippor att ta sig en svängom på dansgolvet. Plötsligt såg trion sin stora chans att bilda en riktig orkester. Sagt och gjort. Sättningen utökades med två man Sven-Olof Andersson och Roger Hartman. Bandet döptes till Ron Henders.
Man ansåg att chansen till jobb var relativt stor, då så många andra band hade lagt av. Någon arrangör ordnade ju i varje fall allmän dans. Snabbt skrev Ron Henders in sig i musikförmedlingen. Jobb började strömma in och bandet hade fullt upp. En av medlemmarna, Ronald Zerpe i Ron Henders berättar för Piteå-Tidningen:
- Alla i gänget har förvärvsarbete, så spelandet sysslar vi med som hobbyverksamhet. Vår publik består till största delen av mogen ungdom och repertoaren rättar vi därefter. Ett visst urval av svensktopp, evergreens och en del sydamerikanskt tror vi går bäst hem hos publiken.
NORR OM PITEÅ
Ron Henders håller mest till i områdena i övre Norrbotten. Endast en gång har de varit söder om Piteå. Då bar det av till Umeå. Annars är Ron Henders mer kända på platser som Kiruna, Gällivare, Hakkas och många andra ställen norr om Piteå. Sättningen i Ron Henders är följande:
¤ Roland Henriksson - är kapellmästare samtidigt som han sköter trummorna.
¤ Ronald Zerpe - spelar saxofon.
¤ Sven-Olof Andersson - spelar saxofon.
¤ Thure Hartman - hammondorgel.
¤ Roger Hartman - tar hand om basen. Han är förresten son till Thure Hartman.
MYCKET SÅNG
Femtio procent av Ron Henders repertoar utgörs av sång. Fyra av bandets medlemmar har nämligen begåvats med sångröst. Många gånger har orkestern diskuterat möjligheten att utöka sättningen med ytterligare en medlem. Tills vidare ligger beslutet på is då det medför för stora kostnader för gruppen. Bilen som man nu har är tillräcklig för fem personer men inte för sex. Kostnaderna för anskaffande av ny bil kan bli rätt så stora. Bandets arvode för en spelkväll ligger i dagens läge på 750 kronor. Utökar Ron Henders tvingas man höja arvodet. Detta är till nackdel för arrangörerna.
SÖKER VOKALIST
- Men får vi tag i någon vokalist som intresserar oss är det klart att vi kan tänka på saken, säger Ronald Zerpe. På Ron Henders omfattande repertoar finns inga egna låtar. Detta förklarar orkestern med att "vi har ingen avsikt att sikta in oss på Svensktoppen". Funderingar på att spela in någon skiva existerar inte heller.
SPELAR MEST PÅ SKOJ
- Skall man göra det måste man bli proffs. För att bli det återigen, måste vi helt inrikta oss på musiken, och för detta är marknaden för trång. Då är det också väsentligt att alla medlemmar i bandet kan betraktas som stjärnor inom sitt yrke, förklarar Ronald Zerpe.
- När en orkester, som vår, spelar mest för skojs skull är det viktigaste att sammanhållningen är kraftig och kamratskapen god.
INSTRUMENT FÖR 30.000
Ron Henders har satsat friskt på sin instrumentuppsättning. Nu är den värd drygt 30.000 kronor. Bara en saxofon, en liten altsax, kostar omkring 2.200 spänn. Kanske pitepubliken någon gång får bekanta sig med Ron Henders på piteåregionens dansbanor.
--------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Lördagen den 24 januari 1970.
PS. Trummisen Roland Henriksson samt saxofonisten Sven-Olof "SOA" Andersson blev medlemmar i John Harrys orkester omkring 1977. Fyra år efter att jag slutat i bandet.
Resonemanget om att man måste bli proffs om man skall spela in en skiva, håller jag lite konstigt. Vi spelade in två plattor, aldrig var vi heltidsmusiker för det. Rikskändisarna Cool Candys spelade in plattor i parti och minut genom åren, de levde aldrig på musiken. Att det skulle varit dåligt med speljobb 1969-70 håller jag också lite märkligt. Den stora dansbandsvågen startade runt omkring de här åren. Rolf Åhmans startades 1967-68. I början av 1970-talet hade vi inbokade speljobb nära tre år framåt. Jag var aldrig ledig de två första åren någon helg - utom om jag blev akut sjuk.
//Roger.
Kommentarer
Trackback
