Roger Lindqvist

Bakom signaturen "Quist" gömde sig John Öquist, journalist på Piteå-Tidningens lokalredaktion i Älvsbyn. John Öquists signatur dök upp i vår lokaltidning med jämna mellanrum. Hans journalistiska uppgift var att täcka in allt av värde som förekom inom Älvsbyns gränser. Artikeln som här publiceras, har även den författats av John Öquists penna. Inget var tydligen honom främmande, vare sig det gällde ett s k hemmareportage hos Anders Norén i Muskus, eller ett sportreferat om skidintressrade 14-åriga Gunilla Kjell från Älvsbyn. 



ÄLVSBYN: Det är första gången, oss veterligt, som en älvsbybo av det yngre gardet kommit med i ett större idrottssammanhang, men så går också idrottsintresserade och gläds åt att 14-åringen Gunilla Kjell blivi en av de ungdomar som uttagits till skidkursen i de österrikiska alperna. Den lilla duktiga slalom- och störtloppsåkerskan kommer säkert att åtföljas av välgångsönskningar när hon anträder färden till Österrike.

LOVANDE SLALOMTÖS
Medel till denna resa har satsats av en rad stora sportfirmor i landet och av en av dessa - Edsbyns skidfabrik - har Gunilla i gåva erhållit en komplett skidutrustning värd 240 kronor. I det sammanhanget bör en eloge ges innehavaren Alf Wikström i Älvsbyn, som energiskt medverkat till att denna donation av skidfabriken kom till stånd. Vi tror att man denna gång satsat på ett av de mest lovande slalomämnen som Norrbotten för i dag kan uppvisa på spinnsidan.

SKYTTEFRÅGAN IGEN
Vi tillät oss förra gången efterfråga hur det är ställt med skyttarna inom Älvsbyn och Korsträsk. En tidigare stor livaktighet har förbytts i en minskad verksamhet, som också resulterat i ett försämrat skjutresultat. På sista tiden har endast ett par älvsbyskyttar märkts på topplats, och en av dem är Tage Pettersson. Han har också en hel del att säga kring skyttet i Älvsbyn.

DÅLIGA BANFÖRHÅLLANDEN
Nu sist var det väl rävjakten som skyttarna tog istället för att under rådande väderleksförhållanden fara till Vidsel, säger han. Den något minskade aktiviteten hör för övrigt ihop med andra besvärligheter, först och främst då avsaknaden av en god skjutbana. Vi har bara den provisoriska banan i grusgropen att tillgå och den är inte på långa vägar tillfredsställande. 1940 var vi inne i en vågdal, det blev lite bättre senare, men nu ser vi ut att åter hamna i en downperiod, där en ordinär nyrekrytering helt och hållet upphört.


Älvsbyn 1945. "Norrbottens Pärla".


HUR FÅ EN LÖSNING?
Det är rätt länge sedan älvsbyskyttarna hade klart med en ny skjutbana, platsen var utsedd, men markfrågan kunde dock inte lösas. Vissa försök har gjorts men alla gånger har man, för att kunna få fram en med hänsyn till solen gynnsamn skjutriktning, kommit att hamna en 5-6 km utanför samhället. Det bör kunna finnas mark på närmare håll för en skjutbana, för även om vi lever i bilismens tidevarv, kan en så avlägsen skjutbana inte verka lockande för de aktiva. Sedan kommer ekonomiska besvärligheter trots en aldrig sinande offervilja bland de aktiva. Nu går väl skyttet i ide för vintern, men nog vore det önskvärt att skjutbanefrågan kunde lösas inom en snar framtid.

ISHOCKEYBANAN ETT PROBLEM
De unga ishockeyspelarna i Älvsbyn har det inte alltför ljust för närvarande. Endast en match har man hunnit med för säsongen - borta i Arnemark - beroende på att man ännu inte har fått ordentlig is på den till Älvåkra flyttade banan. Endast halva banan har till dags dato fått åkbar is. På den andra hälften har man inte lyckats "krama" till ordentligt med snö för att få is på den. Natten mot måndag förde dock med sig årets andra stora snöfall, och nu bereder man sig på att sätta alla "klutar" till för att få is på banan. Det är tid på! Ungdomarna som flera kvällar varit ute och jobbat på banan känner sig åtskilligt missräknade med att man ännu inte fått åkträning.


Storgatan i Älvsbyn 1950.


DM-SPÅREN ÅKS UPP
ÄIF:s DM-spårkommité har vid det här laget fått den mängd snö man behöver för en första uppläggning av de många DM-banorna. Som bekant redan medan det var barmark, och nu har man att direkt ute i terrängen grundlägga spåren - liksom bygga upp dem från grunden - och på det sättet säkra sig fullt funktionsdugliga DM-banor. ÄIF:s skidpappa Konrad Johansson är nog beredd att sticka ut så fort möjligheter föreligger, och han får säkert med sig tillräckligt med medhjälpare för denna första spåruppläggning. Quist.

ssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssssss
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Torsdagen den 6 december 1956

Bilder: www.linneakarlssonshemsida.se / Foto: Ateljé Brännström & Jalars Foto.