Roger Lindqvist

Anny & Harry - ett liv i tystnad

Hon var min moster. Hon hette Anny och föddes 1920 i Blåsmark. Så småningom visades det sig att Anny var född med en allvarlig hörselskada. Handikappet resulterade i att Anny började på "Dövstumsskolan" i Härnösand. Jag tror att det var där som hon träffade sin livskamrat, Harry Lundkvist från Åbyn. Paret Anny & Harry gifte sig 1942 i Byske kyrka. Min mor berättade en gång om det där bröllopet som hon var med på, 13 år gammal. Paret bosatte sig sedan i Skellefteå. Harry var född 1914 och gick ur tiden 1981. Anny föddes 1920 och avled 1992. Jag fick en samling foton efter Annys frånfälle. Bilderna utgör (för mig) en rätt spännande historia om hur min moster och hennes man levde sina liv, ett liv i tystnad.


Anny på Dövstumsskolan i Härnösand. Anny syns i bakre raden som
nummer 8:a.


1936 konfrimerades min moster i kyrkan i Härnösand. Anny ses som
1:a fr. v. i bakre raden.


Anny och Harry gifte sig i Byske kyrka 1942. Makarna fick 39 år till-
sammans.

Det var nog inte lätt att vara döv på den tiden... tänk att teckenspråket inte fick användas på dövskolan, de skulle lära sig att läsa på läpparna, så svårt när de aldrig hört ett ljud. Först 1981 blev teckenspråket erkänt som ett fullvärdigt språk, ett levande språk med mer än 3000 tecken. Många tror att teckenspråket är internationellt eller är tecknad svenska, men det är ett helt eget språk. Tänk om Anny och Harry (och många andra) fått se så mycket som har hänt inom dövkulturen.



Mvh Ilone

Hej!

Vill nämna att jag har ett brev från Anny daterat 3-10-1990. Detta efter ett besök hos dem i Skellefteå då jag nämnde att jag hade ett fotografi från den gamla kvarnen i Svensbyn. Jag citerar: Tack Lars för kortet som jag fick av min morfars kvarn, där jag lekte som barn. Han var min bäste vän då jag var barn. Jag fick följa med honom till grannar som bodde i Bodsjön, för att leka med barnen där.Jag var född där, och därifrån flyttade vi till Svensbyn, som alla kände kvarn-Jonsson. Han var mycket snäll och rädd om mig, så det gick bra för mig.

Jag minns att jag var mycket vid älven och badade, sedan sprang jag in till morfar i kvarnen, där det dammade mjöl, så jag blev dammig, då var det bara att bada igen.Det var mina vackraste minnen från min barndom. Slut citat.

Jag undrar om du Roger har i dina gömmor något foto av den gamla kvarnen på Vallen, så vore jag tacksam att få ta del av dem.

Mvh

Lars

Hej Lars! Efter Annys död 1992 fick jag en del gamla foton. Men som jag kan se så finns tyvärr inte det där kortet av Jonas kvarn som du berättar om. Måste kolla igen för säkerhets skull. Om det skulle vara så, kommer du naturligtvis att få ta del av det.

Bästa hälsningar från Roger.