Roger Lindqvist

Vintern kan också vara vacker. Åtminstone en dag som denna. Solstrålar över vita drivor, snörök som virvlar ner från taket, som skapar en slags "snödimma". Visserligen biter kylan i kinderna - 20 minus - men trots detta så är det med en stark förvissning om att den efterlängtade våren så småningom anländer. Våren, är ju också knoppningens tid, när den allra första antydan till ett grönt skott som skjuter ut från björken vid vår grillhörna, är stunden som vi längat efter äntligen kommen. Och när den lilla knoppen brister ut till ett grönt blad, ja, då är det sommar på gång. Värmen kommer så sakteliga. Den sveper in över land och hav, som för att anmäla sin ankomst. Och ingen är då gladare än jag av att få bli omkramad av den varma behagliga sommarvindens armar. Då njuter jag i fulla drag. Då är det tid att leva.

De sommarvarma dofterna, blir den bästa av alla mediciner. Själens oro, förbyts i en harmoni som inte är av denna världen. De blå himlataket, lyser med sin fulla närvaro, medan de bomullsvita mjuka molnen så sakta seglar förbi ovanför våra solblekta huvuden. En skogspromenad en somrig och yrvaken morgon. Där finns jag till, mitt i den levande tallskogen och dess ståtliga furor. På en vandring i barndomens fotspår. En liten hand, som kramar så ömt. En litet barnbarn med blåbärsblå mun som skrattar och ler. En liten tjej och en kille som symboliserar skapelsens krona. Ja, tänk vilka underverk, så nära tätt inpå.

Roger Lindqvist.


På skogspromenad en somrig yrvaken morgon...
--------------------------------
Bild: www.kyrkstommen.se