Välkommen till Hemmingsmark!
Hemmingsmarks byamän är en grupp som man inte kan beskylla för att följa traditionella och förutfattade meningar. Den något perifera belägenheten gör att tendenserna till avfolkning gjort sitt intåg även här, och då måste något göras, anser byborna. Vid årsmötet i tisdags beslöts alltså att byn skall betala 2.000 kronor till de som vill bygga egnahem på det nyligen planerade bostadsområdet, närmast avsett som anslutningsavgift för vatten och avlopp. Det är en ganska betydande summa och byamännen räknar med att det skall stimulera till inflyttning. Redan tidigare har det gjorts några framställningar om att få bygga i byn, men då har myndigheterna hänvisat till orter med bostadsplanering. Sedan i höstas är emellertid den detaljen klar även i Hemmingsmark, och då är det lämpligt att sätta in stimulerande åtgärder, resonerar byalaget.
Nils Berglund är belåten över den byggnadsplan som fastställdes i höst
och som nu ger hugade byggare möjlighet att slå sig ner inom byn.
Tidigare blev egnahemsspekulanterna hänvisade till andra byar med
byggnadsplanering. Nu gäller det att "bryta isen" så kommer säkert fler,
resonerar Berglund.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
VI BETALAR 2.000 KRONOR TILL DE SOM BYGGER
SÄGER BYBORNA
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Initiativtagare till denna något unika bidragsgivning är Nils Berglund, kommunalman sen många år och tidigare ordförande i byalaget. I den skrivelse där man föreslog inrättande av bidraget erinras om att kommunen beslutat att så fort någon egnahemsbyggare anmäler sig för att bosätta sig på det planerade området, så skall kommunen bygga ut planen med va-anslutningar och gator. Men eftersom en outbyggd plan inte har samma attraktionskraft som en utbyggd, är det viktigt att stimulera eventuellt hugade byggare att så att säga "bryta isen", så att planen byggs ut. Sedan detta är gjort bör det gå lättare att få en fortsättning, anser Berglund.
Större trivsel
"Vi förstår alla betydelsen av att unga familjer bosätter sig inom byn, både när det gäller barnantalet och skolan, men även när det gäller andra serviceorgan: butiken, posten m.m. Ett fortsatt byggande inom byn har även en stor betydelse för ett uppehållande av värdena på den redan befintliga bebyggelsen. Dessutom vill vi framhålla vilken betydelse ett fortsatt byggande har för trivseln och trevnaden för oss alla som redan bor här" sägs som motivering för 2.000-kronorsbidraget.
Den i höst fastställda byggnadsplanen ligger i västra delen av byn i ett bra söderläge med lagom lutning ner mot vägen ut mot Brännland. Sexton tomter finns planerade och bör alltså räcka ett tag. Men det finns möjligheter till utbyggnad om så erfordras.
På sluttningen ner mot Jävreån är det meningen att bygga ut ett fri-
tidsområde. Bäcken ger möjligheter att t. ex. åstadkomma en damm
med en vattenspegel till trevnad för byn.
Skogspengar
Hur kan då ett byalag ha råd till sådan premiering av egnahemsbyggare, som det här beslutade?
- Vi har en del gemensamhetsskogar som ger avkastning, och eftersom vi inte delat ut några pengar av försäljningarna, så har vi faktiskt råd att ge dessa bidrag, säger Berglund. Vi anser det bara bättre att stimulera bosättningen och på så sätt få en utveckling inom byn, än att dela ut pengarna vilket ändå skulle ge ganska begränsade summor till skatteägarna.
Inte bara bybor
Bidragsgivningen har inte heller begränsats till bybor, utan vem som helst kan komma i åtnjutande av de 2.000 kronorna, även om det är inflyttade från andra håll som inte har någon anknytning till byn. Huvudsaken är att det byggs Vem som bygger är en andrahandssak, tycker byborna.
Det är inte många byar som har belyst tennisplan, men det har Hemm-
ingsmark. Den ligger i närheten av det planlagda bostadsområdet.
God service
Men redan tidigare har byborna i Hemmingsmark visat att man genom sammanhållning och initiativkraft kan åstadkomma en hel del för det gemensamma. Man har slagit vakt om den service som finns och även försökt att utvidga den till fromma för trivseln i byn.
I Hemmingsmark finns skola, poststation, butik, bönhus, bastu, vatten och avlopp (med gott vatten, betonar Nils Berglund) vävstuga, pensionärshem. Vidare elljusspår, ishockeyplan, fotbollsplan och belyst tennisplan. Det där är ganska mycket för en by av Hemmingsmarks struktur, men byborna är måna om att det skall finnas.
- Här har vi inte väntat på att kommunen skall komma hit och göra all service. I stället har byborna, både unga och gamla, tagit initiativ och försökt att med egna krafter bygga ut servicen, och till detta har vi fått bidrag av kommunen. På det sättet har byborna fått större känsla för det som finns, och vi har kunnat få fram mer anordningar, berättar Nils Berglund.
Men det behövs mer och t. ex. när det gäller skolområdet väntar man att skolstyrelsen skall göra vad på den ankommer. När vägen byggdes ut genom byn togs en del av skolgården i anspråk. För att kompensera bortfallet av mark inköptes ett nytt område på andra sidan, men detta har aldrig ställts i ordning. Här bö ske något snart.
Den tidigare tvättstugan i Hemmingsmark är numera vävstuga, vilken
nyttjas flitigt av byns kvinnor. Här visar fru Ida Berglund upp en vacker
matta som hon just vävt färdigt.
Takt och fritid
Kring Jävreån som går genom byn, planeras vissa fritidsanordningar, bland annat att röja upp bäcken och genom anordningar åstadkomma en vattenspegel till trevnad för byn. Tidigare har markfrågan satt käpp i hjulet, men det set ut som den detaljen skall gå att lösa. Nils Berglund vill också peka på jaktmöjligheterna som en trivselfaktor för byns innevånare. Byalaget har 5.300 hektar skogsmark med både älg och småvilt, och jakträtt tillkommer alla som bor i byn, oavsett om det är markägare eller inte. Byaordningen fordrar att alla skall ha samma chanser vilket man måste säga är en bra tanke.
Nu tycker kanske någon att det är lite långt att bo ute i Hemmingsmark och ha arbetet i centrala delarna av kommunen. - Men vägarna är fina, säger byborna och det tar inte många minuter att komma in till jobbet. Och sen har vi den oförstörda miljön med frisk luft och närhet till naturen. Hemmingsmarkarna tycker det är något att värna om, och eftersträva. Till och med så mycket att man vill betala 2.000 kronor till varje egnahemsbyggare.
----------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 29 januari 1971.
Nils Berglund är belåten över den byggnadsplan som fastställdes i höst
och som nu ger hugade byggare möjlighet att slå sig ner inom byn.
Tidigare blev egnahemsspekulanterna hänvisade till andra byar med
byggnadsplanering. Nu gäller det att "bryta isen" så kommer säkert fler,
resonerar Berglund.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
VI BETALAR 2.000 KRONOR TILL DE SOM BYGGER
SÄGER BYBORNA
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Initiativtagare till denna något unika bidragsgivning är Nils Berglund, kommunalman sen många år och tidigare ordförande i byalaget. I den skrivelse där man föreslog inrättande av bidraget erinras om att kommunen beslutat att så fort någon egnahemsbyggare anmäler sig för att bosätta sig på det planerade området, så skall kommunen bygga ut planen med va-anslutningar och gator. Men eftersom en outbyggd plan inte har samma attraktionskraft som en utbyggd, är det viktigt att stimulera eventuellt hugade byggare att så att säga "bryta isen", så att planen byggs ut. Sedan detta är gjort bör det gå lättare att få en fortsättning, anser Berglund.
Större trivsel
"Vi förstår alla betydelsen av att unga familjer bosätter sig inom byn, både när det gäller barnantalet och skolan, men även när det gäller andra serviceorgan: butiken, posten m.m. Ett fortsatt byggande inom byn har även en stor betydelse för ett uppehållande av värdena på den redan befintliga bebyggelsen. Dessutom vill vi framhålla vilken betydelse ett fortsatt byggande har för trivseln och trevnaden för oss alla som redan bor här" sägs som motivering för 2.000-kronorsbidraget.
Den i höst fastställda byggnadsplanen ligger i västra delen av byn i ett bra söderläge med lagom lutning ner mot vägen ut mot Brännland. Sexton tomter finns planerade och bör alltså räcka ett tag. Men det finns möjligheter till utbyggnad om så erfordras.
På sluttningen ner mot Jävreån är det meningen att bygga ut ett fri-
tidsområde. Bäcken ger möjligheter att t. ex. åstadkomma en damm
med en vattenspegel till trevnad för byn.
Skogspengar
Hur kan då ett byalag ha råd till sådan premiering av egnahemsbyggare, som det här beslutade?
- Vi har en del gemensamhetsskogar som ger avkastning, och eftersom vi inte delat ut några pengar av försäljningarna, så har vi faktiskt råd att ge dessa bidrag, säger Berglund. Vi anser det bara bättre att stimulera bosättningen och på så sätt få en utveckling inom byn, än att dela ut pengarna vilket ändå skulle ge ganska begränsade summor till skatteägarna.
Inte bara bybor
Bidragsgivningen har inte heller begränsats till bybor, utan vem som helst kan komma i åtnjutande av de 2.000 kronorna, även om det är inflyttade från andra håll som inte har någon anknytning till byn. Huvudsaken är att det byggs Vem som bygger är en andrahandssak, tycker byborna.
Det är inte många byar som har belyst tennisplan, men det har Hemm-
ingsmark. Den ligger i närheten av det planlagda bostadsområdet.
God service
Men redan tidigare har byborna i Hemmingsmark visat att man genom sammanhållning och initiativkraft kan åstadkomma en hel del för det gemensamma. Man har slagit vakt om den service som finns och även försökt att utvidga den till fromma för trivseln i byn.
I Hemmingsmark finns skola, poststation, butik, bönhus, bastu, vatten och avlopp (med gott vatten, betonar Nils Berglund) vävstuga, pensionärshem. Vidare elljusspår, ishockeyplan, fotbollsplan och belyst tennisplan. Det där är ganska mycket för en by av Hemmingsmarks struktur, men byborna är måna om att det skall finnas.
- Här har vi inte väntat på att kommunen skall komma hit och göra all service. I stället har byborna, både unga och gamla, tagit initiativ och försökt att med egna krafter bygga ut servicen, och till detta har vi fått bidrag av kommunen. På det sättet har byborna fått större känsla för det som finns, och vi har kunnat få fram mer anordningar, berättar Nils Berglund.
Men det behövs mer och t. ex. när det gäller skolområdet väntar man att skolstyrelsen skall göra vad på den ankommer. När vägen byggdes ut genom byn togs en del av skolgården i anspråk. För att kompensera bortfallet av mark inköptes ett nytt område på andra sidan, men detta har aldrig ställts i ordning. Här bö ske något snart.
Den tidigare tvättstugan i Hemmingsmark är numera vävstuga, vilken
nyttjas flitigt av byns kvinnor. Här visar fru Ida Berglund upp en vacker
matta som hon just vävt färdigt.
Takt och fritid
Kring Jävreån som går genom byn, planeras vissa fritidsanordningar, bland annat att röja upp bäcken och genom anordningar åstadkomma en vattenspegel till trevnad för byn. Tidigare har markfrågan satt käpp i hjulet, men det set ut som den detaljen skall gå att lösa. Nils Berglund vill också peka på jaktmöjligheterna som en trivselfaktor för byns innevånare. Byalaget har 5.300 hektar skogsmark med både älg och småvilt, och jakträtt tillkommer alla som bor i byn, oavsett om det är markägare eller inte. Byaordningen fordrar att alla skall ha samma chanser vilket man måste säga är en bra tanke.
Nu tycker kanske någon att det är lite långt att bo ute i Hemmingsmark och ha arbetet i centrala delarna av kommunen. - Men vägarna är fina, säger byborna och det tar inte många minuter att komma in till jobbet. Och sen har vi den oförstörda miljön med frisk luft och närhet till naturen. Hemmingsmarkarna tycker det är något att värna om, och eftersträva. Till och med så mycket att man vill betala 2.000 kronor till varje egnahemsbyggare.
----------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 29 januari 1971.
Kommentarer
Postat av: Spanaren
Kul att läsa om Hemmingsmark. Synd att du inte fick med att Rune Westerlund var med i Kvällsöppet med Gary Engman där han pratade om dessa 2000:- till de som byggde nytt/ kra
Trackback