Dansgala med VIKINGARNA
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
STJÄRNORNA TÄNDES IGEN
Christer Sjögren och Vikingarna gjorde en efterlängtad comeback.
Plats: Kupolen i Borlänge.
--------------------------------------------
Dansbandsvärlden är inte skrikig.
När Sveriges populäraste dansband och branschens största stjärna efter 2,5 års frånvaro gör sin hett efterlängtade comeback, vid en monstergala med 9.000 personer i publiken - då är allt på ytan lugnt och städat, precis som själva dansbandsmusiken.
Damer i publiken sträcker fram blombuketter med små hemliga brev instuckna. Christer Sjögren, vadande i folkhavet, tar emot dem med ett blitt leende, lägger dem åt sidan och sjunger vidare. Det är först när man vänder blicken åt andra hållet, ut över dansgolvet, som man ser magin och kraften i Vikingarnas och Christer Sjögrens återkomst.
Dansgolvet fullt
Här mäts publikens kärlek inte i applåder utan i dans - och Vikingarna fyller det 2.800 kvadratmeter stora dansgolvet i Borlänges mässcentrum Kupolen från kant till kant, en långsamt roterande massa av danspar som drivs framåt av Christer Sjögrens djupa röst och bandets glatt polerade musik. Det är dansgolvet som är huvudsaken, och dansörerna - hitresta från hela landet, samt Norge, Danmark och Finland - som är kvällens verkliga stjärnor.
Den rikedom av personliga uttryck som man får se där överträffar vad banden åstadkommer från scen - från tuppigt sturska armföringar till den mest innerligt avklarnade närhet. Det är dansgolvets ändlöst spännande cirkelström som sakta bygger upp spänningen i den rymliga lokalen, känslan i luften. Det är något väldigt svenskt som pågår, och samtidigt något som bryter tvärt mot våra vanligaste schablonbilder av oss själva som stela, kontaktlösa surpuppor.
"Detta är en folkrörelse"
"Detta är en folkrörelse", säger galans arrangör Lennart Polhammar. Ja, åtminstone är det folkrörelsernas musik - frikyrkornas och arbetsföreningarnas - som lever vidare hos dansbanden, fast nu lite lätt rotlös i vår moderna tid. Och vad är det Vikingarna sjunger, om inte vardagens rimligt anspråksfulla kampsånger: "Tänk en vecka ledigt du och jag!".
Som Christer Sjögren sa, när han stod där bakom scen med famnen full med blommor och hemliga brev:
"Det är inte bara dansmusik. Det är så mycket mer".
---------------------------------------------------------------------------
Dansgalorna går vidare:
¤ 28 oktober Globen, Stockholm. Plats för 6.000 personer.
¤ 4 november Tipshallen, Växjö. Plats för 8.000 personer.
¤ 2 december Scandinavium, Göteborg. Plats för 6.500 personer.
..........................................................................
EXPRESSEN ¤ Söndag den 8 oktober 1995.
STJÄRNORNA TÄNDES IGEN
Christer Sjögren och Vikingarna gjorde en efterlängtad comeback.
Plats: Kupolen i Borlänge.
--------------------------------------------
Dansbandsvärlden är inte skrikig.
När Sveriges populäraste dansband och branschens största stjärna efter 2,5 års frånvaro gör sin hett efterlängtade comeback, vid en monstergala med 9.000 personer i publiken - då är allt på ytan lugnt och städat, precis som själva dansbandsmusiken.
Damer i publiken sträcker fram blombuketter med små hemliga brev instuckna. Christer Sjögren, vadande i folkhavet, tar emot dem med ett blitt leende, lägger dem åt sidan och sjunger vidare. Det är först när man vänder blicken åt andra hållet, ut över dansgolvet, som man ser magin och kraften i Vikingarnas och Christer Sjögrens återkomst.
Dansgolvet fullt
Här mäts publikens kärlek inte i applåder utan i dans - och Vikingarna fyller det 2.800 kvadratmeter stora dansgolvet i Borlänges mässcentrum Kupolen från kant till kant, en långsamt roterande massa av danspar som drivs framåt av Christer Sjögrens djupa röst och bandets glatt polerade musik. Det är dansgolvet som är huvudsaken, och dansörerna - hitresta från hela landet, samt Norge, Danmark och Finland - som är kvällens verkliga stjärnor.
Den rikedom av personliga uttryck som man får se där överträffar vad banden åstadkommer från scen - från tuppigt sturska armföringar till den mest innerligt avklarnade närhet. Det är dansgolvets ändlöst spännande cirkelström som sakta bygger upp spänningen i den rymliga lokalen, känslan i luften. Det är något väldigt svenskt som pågår, och samtidigt något som bryter tvärt mot våra vanligaste schablonbilder av oss själva som stela, kontaktlösa surpuppor.
"Detta är en folkrörelse"
"Detta är en folkrörelse", säger galans arrangör Lennart Polhammar. Ja, åtminstone är det folkrörelsernas musik - frikyrkornas och arbetsföreningarnas - som lever vidare hos dansbanden, fast nu lite lätt rotlös i vår moderna tid. Och vad är det Vikingarna sjunger, om inte vardagens rimligt anspråksfulla kampsånger: "Tänk en vecka ledigt du och jag!".
Som Christer Sjögren sa, när han stod där bakom scen med famnen full med blommor och hemliga brev:
"Det är inte bara dansmusik. Det är så mycket mer".
---------------------------------------------------------------------------
Dansgalorna går vidare:
¤ 28 oktober Globen, Stockholm. Plats för 6.000 personer.
¤ 4 november Tipshallen, Växjö. Plats för 8.000 personer.
¤ 2 december Scandinavium, Göteborg. Plats för 6.500 personer.
..........................................................................
EXPRESSEN ¤ Söndag den 8 oktober 1995.
Kommentarer
Trackback
