Roger Lindqvist

Kommunala mellanskolan.

Två nya ståtliga skolbyggnader har i och med höstterminen tagits i bruk i Älvsby municip, nämligen kommunala mellanskolan och nya folkskolan. Vidare har gamla folkskolan renoverats och ombyggts, så att den är som ny även den och ingalunda skämmer sin plats bredvid nytillskotten. Den erfarne skolhusexperten arkitekt Bertil Höök i Luleå har stått för byggnadsritningarna i samtliga fall och har all heder av komplexen, vilket goda betyg även kan lämnas entreprenörerna och deras arbetskraft, vilka samvetsgrant och på ett utmärkt sätt fullföljt intentionerna. Ännu återstå en del arbeten i skolorna, och den officiella invigningen får därför anstå än ett tag. Sammanlagda kostnaden för skolhusen uppskattas till i runt tal 560.000 kronor.

Byggena påbörjades vid jultiden i fjol, mellanskolan något tidigare. För att börja med gamla folkskolan har den bl. a. brädfordrats, och vidare har den invärtes reparerats och moderniserats grundligt. Vissa ändringar ha därvid gjorts i rumsindelningen. I källarvåningen anordnas barnbespisning samt inredes tansklinik. Byggnaden i övrigt upptas av lärosalar och därtill hörande utrymmen.

I nya skolans källarvåning finns bl. a. slöjdsal och skolkök, och de två andra våningarna inrymma förutom luftiga klassrum även särskilda naturkunnighetsrum och handarbetsrum samt lärarrum och materialrum, för att nu nämna de viktigaste. Nya skolan har kostnadsberäknats till 173.000 kronor, och ombyggnaden till 60.000 kronor, vartill kommer för tandkliniken i källarvåningen c:a 30.000 kronor. På den stora för båda skolhusen gemensamma gårdsplanen skall även ett gymnastikhus uppföras för en beräknad kostnad av 114.000 kronor, men anslag härför har ännu ej beviljats liksom för simbassängen i gymnastikhuset för 40.000 kronor.


Läsningen har emellertid tagit vid. Här ett klassrum i mellanskolan.
Lägg märke till de ljusa, präktiga prespektivfönstren.

Huvudentreprenör för nya och gamla skolan är byggmästare Fabian Berglund, Korsträsk, entreprenör för värme & sanitära anläggningarna i nya skolan G. Nordlunds Rör i Piteå, i gamla skolan Lundberg & Granberg, samt för elinstallationerna Zellmans Elektriska, Älvsbyn. Målningsarbetena i folkskolehusen få bero till sommaren. Överläraren Viktor Sjöstedt, som lämnar oss dessa uppgifter, meddelar apropå skolbyggena i socknen, att skolan i Vistbäcken, som kostnadsberäknades till 120.000 kronor, just färdigställts och tagits i bruk. Till det planerade skolhemmet i Tväråselet väntar skolstyrelsen besked om stadbidrag denna månad. Vidare förberedes nybyggnader av skolhus i Lillkorsträsk, Övra Byn och Nystrand.

Överlärare Sjöstedt betecknar skolbyggnadsverksamheten inom socknen som mycket livlig under de senaste åren. Man har nu börjat hinna ifatt det mesta av vad som tidigare under en lång följd av år på grund av kommunens då beträngda läge försummades. Förutom de nämnda arbetena ha en del skolhus på olika platser i socknen genomgått mer eller mindre omfattande reparationer.

Kommunala mellanskolan är störst av nybyggena, vilket också framgår av den beräknade kostnaden, 300.000 kronor, vilken även innefattar inventarier och planering av gården. Rektor fru Stina Pardén finner vi på rektorsexpeditionen i full färd med att ställa saker och ting till rätta, ty man har ju nyss flyttat in, och det är bråda dagar. Hon uttalar sig i en entusisastiska ordalag om den nya skolan, och man förstår henne så väl efter att ha tittat sig omkring. Stora härliga perspektivfönster, ljusa färger och förnuftiga planlösningar. Vilken kontrast mot det oansenliga gamla bostadshus man fått tränga ihop sig i de föregående 7-8 åren. Och ändå är det inte utan ett sting av saknad fru Pardén och hennes adepter tänker tillbaka på den tiden.


Nya och gamla folkskolan. Den senare har moderniserats grundligt.
En del avslutande arbeten pågår alltjämt, och skoltomterna ha därför
inte hunnit avröjas.

Ty hur provisoriskt det än var, så trivdes man i alla fall. Hur skall man då inte stormtrivas i detta härliga, luftiga komplex. För det första är läget överdådigt vackert. I översta våningen har man utsikt över praktiskt taget hela byn, och att se Älvsbyn, Norrbottens pärla, så här von oben är en obetalbar njutning för öga och sinne. Så låter vi rektor Pardén tala om sin skola.
    - Det är klart att vi är hjärteglada som fått ett så stiligt skolhus säger hon. 22 av våra elever tog i våras realen i Piteå, vilket bevisar, att det är befogat med en högre läroanstalt här. Av dessa fortsätter nu sju vid gymnasium och tre yrkesskolor. I och med att vår högre folkskola fr. o. m. 1 januari i år blev upphöjd till kommunal mellanskola få vi nu till våren utexaminera de första realisterna här i Älvsbyn. Nästa steg blir samrealskola, men den utvecklingen följer av sig självt.

    - Hur många elever har ni?
    - Allt som allt 88, fördelade på fyra klasser. Förutom lärosalar för varje klass ha vi särskilda salar för teckning, laborationer, naturkunnighet, handarbete, vidare studierum med bibliotek, lärarrum och tre stora rum för material och samlingar.

Rektorsepeditionen är fru Pardén mycket belåten över, ty den har hon tidigare måst ha i sitt hem. I skolan finns ett särskilt frukostrum, vilket är välbehövligt, då över hälften av eleverna äter här. Den stora aulan med scen blir en tillgång icke bara för skolan utan för hela samhället, ty aulan blir dess enda samlingssal och emotses därför med spända förväntningar.

Huvudentreprenör för kommunala mellanskolan är byggmästare Paul Isaksson, Älvsbyn, entreprenör för värme & sanitära A.-B. H. Anderssons Värme, Älvsbyn, för elinstallationerna Larssons Elektriska, Älvsbyn, samt för målningsarbetena målarmästare Joh. Wieslander, Boden.

Det är väl sörjt för barnens svängrum under rasterna, ty gårdsplanen omfattar en hel hektar. Nu under de avslutande byggnadsarbetena ser den skräpig ut, men efter planeringen blir det en förträfflig lekplats. När vi tittat in i ett av lektionsrummen och beundtar dess stilrena och praktiska inredning, utbrister rektor Pardén med kvinnlig entusiasm: Synd bara att ni inte fått se våra gardiner med vikingaskepp och annat trevligt på. De kommer att göra rummen dubbelt trivsamma. Det tvivlar jag inte alls på. Vi ha i minnet de tråkiga och kala klassrummen från vår egen grönare ungdom. Det skulle nog inte skada, om kvinnor lite mer än som fallet är fick bidra med att skapa trevnad och trivsel åt de ofta sterila skolinredningarna, så att inte kontrasten mot hemmen blir alltför abrupt. Skolbarnen här har lyckligtvis en kvinnlig rektor, som sörjer för den saken.











NORRBOTTENS-KURIREN ¤ Fredagen den 14 september 1945.