Roger Lindqvist

¤ Berättelsen om LARRY DEAN har kommit fram till den avslutande delen. Musikern, textförfattaren och kompositören Staffan Sundin kan vid snart fyllda 67 år, blicka tillbaka på ett minst sagt händelserikt liv. Men Staffans väg har inte enbart varit kantad av en glädjefull tillvaro. Ni som följt med i historien, har fått ta del av Staffans kamp mot "sina inre demoner", om man nu får lov att kalla det så. Under resans gång med den här s.k. biografin, har Staffan varit en rak och mycket öppenhjärtlig person. Och som jag sagt tidigare så gynnar det mitt sätt att skriva. Vi har fört diskussioner om lämpligheten att publicera vissa "vågade" avsnitt i berättelsen. Och som ni kanske kommer ihåg så fanns en period då Staffan Sundin uppträdde som live-show-artist på klubbar i Stockholm. Inget har varit honom främmande, kanske en viktig tillgång när man befinner sig i underhållningens värld. Och där man dag ut och dag in känner kravet att överträffa sig gång på gång. 

Artistnamnet "Larry Dean" - som vi kommit att använda i rubriken i historien - föddes en gång i en värld som vi kan kalla "popens decennium". Livet indelas i olika sorts faser, så också Staffan Sundins artistkarriär. Andra namn som kom att bli hans varumärke var: "Staffanz one man band", "Popfarfar" och det allra senaste, "Staffan von Ego".

Våren 2011 nådde Staffan en del framgångar tillsammans med sångerskan Anneli Forss. Staffans egen tillverkade kärleksballad, "Igår, idag, imorgon", till engelskan översatt av Anneli Forss: "All the way" kom till final på Eurohit 40 ute i Europa. En låt som väckt intresse i några andra europeiska länder. Planerna smids nu på ytterligare skivutsläpp under våren 2012. I ett av de utskick som Staffan sänt mig, framgår tydligt och klart hur tankarna går:


¤ Under november månad 2011 är det tänkt att radiostationer och tidningar
runt omkring den europeiska kontinenten, skall få ta del av de planer artist-
paret Sundin & Forss kommer att bjuda sin publik på. 


¤ Staffan Sundin & Anneli Forss nådde vissa framgångar när "All the way"
kom till final i sommarens eurohit 40. Balladen har Staffan Sundin skrivit
svensk text och gjort musiken till. Sångerskan Anneli Forss, står för den
engelska översättningen.







¤ Den pressrelease som skickades ut till massmedia i samband med CD-
utgåvan.


¤ Jodå, ötermalmaren Staffan Sundin finns även representerad på Youtube
också.


¤ En kanhända lite annorlunda skrivelse, författad av Staffan Sundin kom även den ut i tryck. Adresserad till vänner & ovänner. 


¤ Underrubriken till sin "avbön" är kanske värd att tänka på:
- Jag är hellre kung för en vecka - än en nolla hela livet! -

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

¤ PR utgör en viktig del när man så småningom skall saluföra sitt skapande. Så även för Staffans vidkommande. Hand i hand med de övriga utskicken över Europa, är det meningen att denna historia skall gå hand i hand med de övriga materialet. För artisten är den skapande delen det centrala. Tyvärr så räcker det inte, man bara måste få ut sitt skötebarn till den breda allmänheten. Det är då som den andra fasen i sammanhanget tar vid: Public relations - "omvärldsrelationer", (enligt uppslagsverket Wikipedia). Härhemma i vårt svenska Svedala förkortat och förkrymt till PR.



-----------------------------------------------------------------------

¤ I den avslutande delen, skall vi vända tillbaka till det ursprung som huvudpersonen i historien kommer ifrån. Staffan Sundin är född som en äkta rejäl norrlänning. Älvsbyn, "Norrbottens Pärla", är ett namn och begrepp som präntat sig in vårt medvetande. Och som även blivt alltmer känt inte bara häruppe "i vår kalla nord", utan även i hela vårt avlånga land. Den 31 december 2010 var invånarantalet 4.967 stycken. Älvsbyn ligger vackert vilande vid Piteälv. Ett ställe och en plats som  - åtminstone jag - ofta och gärna återvänder till. Älvsby kommun ligger i den så kallade "Fyrkanten". 47 km. söder om regementstaden Boden, 65 km. väster om residensstaden Luleå och 50 km. nordost om palt- och sommarstaden Piteå.

I Älvsbyn, liksom andra liknade norrlandskommuner, har avfolkningen blivit ett problem. På orten finns två "starka" kort, Älvsbyhus och Polarbröd. Genom filminspelningen "Jägarna", 1996, sattes Älvsbyn ordentligt ut på Sverigekartan. Trots viss arbetslöshet och avfolkning, så besöks orten med omnejd årligen av tusentals turister. Storforsen, norra Europas största obundna vattenfall är en attraktion som blir till en upplevelse för varje besökare. Det är i dessa vidunderligt vackra trakter med en fri och orörd natur, som Staffan Sundin såg dagens ljus, den 27 decermber 1944.


¤ Den text som medföjer detta foto av Staffans far och mor, Hubert och
Dora Sundin f. Hjälmsson, har Staffan plitat ned följande:
"Här sitter pappa Hubert och min mamma Dora Sundin och planerar
tillverkningen av världens finaste son Staffan (Larry Dean). Mammas
föräldrar kom från Jokkmokk och hette Anna och Hjalmar Hjälmsson.
Hon var lärarinna och han var rallare".


¤ Staffan fortsätter: "PLOPP, sa det bara på BB i Boden, den
27/12 1944 och där fanns plötsligt "Staffan var en stalledräng..."
Bra jobbat - fin produktion av mamma och pappa. Eller hur...?


¤ Vi låter Staffans text vägleda oss: "Här är mitt sista kort
av pappa Hubert Sundin. Hans far är okänd...?

¤ I ett e-mail som Staffan skickat, berättar han att fadern Hubert Sundin hade åkeri och taxi-rörelse i Älvsbyn. Huberts far är okänd, berättar Staffan, han adopterades därför av familjen Granberg i byn. Familjen Granberg drev pensionat och snickerifabrik. Hubert Sundins dödsår kan Staffan tyvärr inte svara på. Han har kontaktat pastorsexpeditionen i Älvsbyn för att få klarhet i frågan, men inte fått svar ännu.


¤ Staffan: "Min mamma Dora var en guldmamma, och var
den snällaste mamman på jorden. Kortet är det sista på
min mamma...
(Dora Sundin avled den 6 januari 1996.)


¤ I äktenskapet med vackra hustrun Annika, föddes de två sönerna Teddy och Freddy. Det blev en tid av familjelycka, som den 6 juli 1985 förbyttes i djup bottensvart tragik. Staffan berättar:

"Jag minns bara att jag var och spelade i Grisslehamn när jag fick beskedet om att min son Freddy omkommit. Det hade varit någon form av fest på en takterass på åttonde våningen i Uppsala. Han hade på något sätt ramlat ner på asfalten nedanför. Jag började storgråta och avbröt mitt uppträdande, packade turnébussen och åkte hem till Stockholm. En av mina svåraste stunder i livet var när jag skulle lägga ner en blomma på hans grav vid begravningen".

Varje förälders värsta mardröm, det var vad Staffan och f.d. hustrun Annika kontfronterades med vid när gemensamma sonen Teddy omkom. Precis på dagen 14 år senare, alltså den 6 juli 2009, nås Staffan av den förfärliga nyheten om att den andre sonen Freddy också omkommit. Staffan:

"Under inspelningen av min senaste CD-skiva år 2005-2010, fick jag beskedet om att min son Freddy hade omkommit i Sundsvall där han bodde. Enligt uppgifter hade han glömt slå av plattan på spisen och ta bort kastrullen, när han hade lagt sig för att sova. Detta hade inneburit att han aldrig vaknade pga koldioxid- och kolmonoxidförgiftning. Jag hade ordnat med övernattning och resa till hans begravning i Sundsvall, men några dagar före begravningen åkte jag på en influensa med hög feber i anknytning till svininfluensaepidemin, så jag kunde inte närvara vid hans begravning. Jag fick senare besked från Göran Hedefalk, min f.d. frus nuvarande man, att det varit en fin begravning med alla Freddys vänner och bekanta närvarande".


¤ Staffan och hustrun Annikas två fina söner, Teddy t.v. och Freddy t.h.
som så tragiskt slutade sin unga liv 1985 respektive 2009.


¤ Sonen Teddy med sin fars instrument. Kanske drömde han att också att
bli musikant som sin pappa?


¤ En förälders värsta mardröm, var vad som hände när sönerna Teddy
och Freddy gick bort under tragiska förhållanden, 1985 samt 2009. På
bilden ovan, ses Freddy som dog av koldioxidförgiftning den 6 juli 2009.
På dagen 14 år efter sin brors död i Uppsala.


Efter att ha tagit del av den sorgliga historien, kan jag inte låta bli att kontakta Staffan. Som förälder till tre söner så grips jag av en empati över det som hänt. Bredvid bilderna av sina kära söner, har Staffan skickat med en liten vers på exakt fem rader. Skrivet i rött, kärlekens färger, som kanske ger en liten fingervisning hur han funderar omkring det tragiska.


¤ Hur orkar man hantera en sorg som denna. Det var min fråga i ett e-mail
som jag skickade till Staffan. Kanske dessa fem röda rader, skrivet i kärlekens
färg, ger svar?


¤ Annika, mor till Teddy och Freddy.


¤ Staffan, Teddy och Freddys pappa.


¤ Staffan berättar stolt om sin dotter och sina två barnbarn. Han berättar
följande: "Min dotter Katarina och barnbarnen Jimmy till vänster och
Zandra till höger. De är bosatta i Kramfors - Västernorrlands län i
skrivande stund, och vi har fin kontakt".


¤ Staffan fortsätter: "På denna bild har mina barnbarn blivit äldre.
Zandra till vänster och storebror Jimmy till höger. Jag är en stolt
pappa till dottern Katarina. Kram till min dotter och mina barnbarn,
om ni händelsevis får se HISTORIEN OM LARRY DEAN av bloggaren -
Roger Lindqvist.


¤ Staffan Sundin har varit något av kvinnornas man. Han har omgett sig med vackra damer, och det går inte att ta miste på hans kvinnotycke. I början av 1970-talet hade han ett förhållande med strippan Lena Fast. Hon hade i sin tur haft ett förhållande med boxaren Bosse Högberg, (1938-2005) samt Ricky Bruch (1946-2011). Staffan berättar att han bodde hos Lena Fast i hennes bostad i Skärholmen. Vidare anförtror han mig följande:

"Jag hade ett förhållande och bodde hos strippan Lena Fast i Skärholmen, en förort till Stockholm. Hör och häpna - Hon lämnade boxaren Bosse Högberg för min skull, när han återvände efter ett besök hos sångerskan Anita Lindblom i Paris. Hon strippade och jag spelade och sjöng bl. a. på Folkets Park i Halmstad där hon hade sina rötter och sitt föräldrahem. Hon hade också tidigare haft ett förhållande med den kände diskuskastaren Ricky Bruch. Sist jag hörde av henne hade hon öppnat och drev en krog i Spanien, som gick bra enligt henne..."


¤ - Lenas Fast lämnade boxaren Bosse Högberg för min skull. När han åter-
vände efter ett besök i Paris hos Anita Lindblom. Lena hade även haft ett
förhållande med diskuskastaren Ricky Bruch. Staffan Sundin & Lena Fast
samarbetade i "LARRY DEAN & LENA FAST SHOW 1971".


¤ På bilden syns Eva Karlström, Stockholm. En tjej som Staffan beskriver i
nästan lyriska ordalag: "Mitt bästa förhållande har jag haft med Eva
Karlström från Stockholm. Hon hade utbildning till kiropraktiker i USA,
och hade dessutom ett Solarium på Kungsgatan i Stockholm. Och vi är
fortfarande goda vänner".


¤ 1982 slog kärleken till på fullt allvar. Det var då som Staffan fick sin Pia.
Den 24 april stod bröllopet.


¤ Efter att de båda sagt sitt JA till varandra, hölls festligheterna i en fest-
lokal vid Stockholms universitet.


¤ Staffan säger glatt: "Gulligullan koko som en gök - hon VILLE gifta
sig".


¤ Innan vi nu knyter ihop säcken, måste det också nämnas att Staffan Sundin är en man med åsikter. Om detta har han bevisat genom att flitigt delta i samhälsdebatterna. Staffan har synts som en trogen debattör på insändarsidorna. Några av rubrikerna på Staffans inlägg har varit följande:

¤ NU FÅR DET RÄCKA MED LÖJLIGA FÖRBUD - Den 8 maj 2010.

¤ TA EFTER SALUHALLEN - Den 25 september 2009.

¤ PROVANSTÄLL POLITIKERNA - Den 16 oktober 2010.

¤ SYSKONKÄRLEK - Den 19 juni 2010.

¤ TÄNK OM, GÖR RÄTT - Den 5 juli 2010.

¤ SÅ SKA DET LÅTA, ANNA BERGENDAHL - Den 17 maj 2010.

¤ MELODIFESTIVALEN DEN BÄSTA PÅ FLERA ÅR - Den 17 mars 2010.

¤ MINA FRÅGOR OCH SVAR OM EUROVISION 2009 - Den 19 maj 2009.

¤ SJÄLVKLART FÅ BESTÄMMA NÄR MAN SKA DÖ - Den 5 maj 2010.

¤ SNART KRÄVS EN UTBILDNING FÖR ALLA FÖRBUD - Den 4 maj 2010.

-------------------------------------------------------------------

¤ Det här med dödshjälpsfrågorna, har tydligen legat Staffan varmt om hjärtat. I materialet hittar jag denna betraktelse över livets stora dilemma: när vi blir gamla och skröpliga. Staffan Sundin har med sin penna författat: I förnedringens slutskede...

"Kära Socialstyrelse!

När man glider in i ålderns dilemma
man sakta små krämpor börjar känna
benen börjar sakta men säkert ömma
till unga år man börjar drömma

Långsamt ska vi alla den vägen vandra
sitt leverne man ingen annan kan klandra
när åldern p g a sjukdom blir allt för svår
ge mig hjälp så jag slipper nästa vår

Min önskan är att den dagen få somna
i lugn och ro till himmelriket få komma
varför i en sjuksäng mina sista dagar lida
hjälp mig för guds skull till himlen få glida

Man ligger som ett kolli i en sjukhussäng
aldrig mer kan uppleva sommarsol och äng
förnedring är inte att hjälpa mig den dagen
trots att min sista tid vid livet då är slagen

Trodde en läkares kall var att lindra smärta
skona patient och anhörigas kärlekshjärta
Är man i livets sista dagar och slutskede
ingenting att komma tillbaka till - så är de´.

Resume´:
Man kan ju på Apoteket skriva på en blankett att man kan donera sina organ efter sin död. Vilket jag gjort datum 971008. Varför inte kunna få göra samma sak medan man fortfarande är vid sina sinnens fulla bruk, om att få dödshjälp i livets slutskede vid svår sjukdom, utan chans att överleva till ett värdigt liv.

Detta gynnar både patient och anhöriga och ger dessutom en extra vårdplats till andra som behöver den för sin överlevnad och till ett nytt och värdigt liv. Jag fick själv hjälp efter en allvarlig trafikolycka 1967 med blodutgjutelse på högra hjärnhalvan, och lever fortfarande med bara små problem.

Mvh Staffan Sundin alias Staffan von Ego
Sibyllegatan 15 Stockholm.

----EPILOG-----------------------------

Upprinnelsen till hela den här intressanta historien, var en kommentar på min blogg. Bakom kommentaren döljde sig en viss Staffan Sundin i Stockholm. Orsaken till att han gav sig till känna, var ett inlägg jag gjort. Ett urklipp på en mörklockig ung man, sittande vid sina trummor och vars namn var det engelskklingande "Larry Dean", gjorde att han reagerade. Det visade sig vara "Mr. Dean himself", som skrev i min gästbok. Att han var utflyttad älvsbybo, visste jag - det stod ju att läsa i mitt gamla tidningsklipp, och att popidolen Larry Dean var född Sundin "oppa boj´n" (uppe i byn).

Intresserad som jag är av historier och dokumentationer, frågade jag lite fräckt: - Du kan väl ta å skicka mej lite material, Staffan? Jag kan lägga ut det på min blogg, om du nu är intresserad.
Staffan svarade mej med att sända tidningsartiklar ur sitt privata album. Materialet växte så småningom allteftersom. Och under ett flertal spännande veckor (varje måndag) har jag väntat på den gula postbilen. Och se, nere i min postlåda hade "den där Larry Dean" skickat bunt på bunt, som behandlade hans både officiella som privata liv. Nu är historien slut. Och det känns litegrann tomt, faktiskt. Men jag är förvissad om att Staffan och jag kommer att upprätthålla kontakten även i framtiden.

Jag kommer också osökt att tänka på en person, som på ett svavleosande sätt beskrev mitt bloggande. Han tyckte att det var djävulens påfund, och kunde icke alls förstå att sådana som jag kunde sitta och skriva "skit" hela dagarna. Han fann ingen som helst mening med att klottra ner sina tankar och funderingar på nåt som kallades blogg. När jag försökte förklara vad mitt bloggande gick ut på, så blev det ännu mera svavelosande ord sagda i mitt öra.

OM jag jag hade lytt personens råd, hade jag inte fått möjligheten att möta personen Staffan Sundin alias Larry Dean och ta del av hans historia. Inte heller mött alla andra människor som ständigt hör av sig. Jag vet att den här historien har skapat intresse hos människor runt omkring. Det har jag fått bevis för genom kommentarer både på nätet som ute i vardagslivet. Det har berikat både mitt liv och jag tror även Staffans.

Tack Staffan Sundin, för att jag fick ta del av hela din livshistoria. Tack för dina kommentarer som du ständigt gett mig. Du sa till mig vid något tillfälle, att när du går in för en sak så gör du det rill 150 procent. Samma sak med mig! Nu är vi i mål. Vi har tillsammans sprängt målsnöret sida vid sida. Det enda som återstår är att önska dig allt gott i framtiden, både vad gäller det musikaliska som det privata. Ha det så gott, och DU -kämpa på!

Sist vill jag ge dig två bilder som jag tog för några veckor sedan. Dom kommer här:


¤ Staffan - välkommen hem till Älvsbyn! Gå på dina barndomsstigar, ta in
den vackra naturen som din hembygd bjuder på. Hemma är ju alltid hemma.
/Foto: Roger Lindqvist.


¤ Du minns väl Staffan? Nöjestemplet Forum. Där en ung kille vid namnet
Staffan sjöng som den där kisen i Amerika - vad hette han nu då...Joo,
Elvis förstås. / Foto: Roger Lindqvist.


¤ Det var på den här scenen som Staffan som 15-16 åring sjöng sig in i
publikens hjärta. Det var här som historien om Larry Dean tog sin absoluta
början: Forums scen, i "Norrbottens Pärla" Älvsbyn, eller "boj´n" som vi säger
på rent pite- och älvsbymål.

-------------------------------------------------------------------------------------
Text: ROGER LINDQVIST / Hortlax den 2 november 2011.
(Copyright Roger Lindqvist 2011).