Kolonatområdet i MELLANBODA
Inte så långt från oss, ligger Mellanboda. 1919 koloniserades området när 23 stugor uppfördes. Två av min mormors syskon bodde där med sina familjer. I torsdags åkte jag dit med bilen för att ta en närmare titt. Jag hamnade så småningom hos en trevlig herre, Sture Sundkvist, som bjöd mig in i sitt hus för att ta en närmare titt på den karta som han hade. På kartan fanns alla kolonaten markerade, så även min mormors syskons stugor. Enligt Sture Sundkvist så fanns lämningar kvar efter husen, jag åkte dit men fann tyvärr inte riktigt det jag sökte. Däremot fanna jag området där Verner och Märta, Kalle och Anny en gång bodde. Först så vill jag ge en liten bakgrund, detta gör jag genom att citera ett litet stycke som finns på Piteå Kommuns hemsida, och som handlar on Mellanboda:
"Kolonisationen i Mellanboda ingick som en åtgärd som staten utförde i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Gävleborgs län, Staten ville skapa arbetsmöjligheter i det krisdrabbade landet, få statens skogsegendomar skötta och minska emigrationen. År 1919 blev 23 kolonat utlagda på ett område beläget 5 km. sydväst om Hemmingsmark. Marken uppläts åt familjer som kunde finna en försörjning i skogen och i ett eget mindre jordbruk".
Nils VERNER Wiklund (1894-1979) samt hustrun MÄRTA Augusta Wiklund f. Jonsson (1897-1968) bodde i Mellanboda på kolonaten nummer 7 åren 1922-1941.
Verner Wiklund kom till Mellan-
boda med hustrun Märta 1922.
Märta Wiklund f. Jonsson. Min
mormors syster. Dotter till
mjölnaren Jonas Jonsson och
hans maka Augusta f. Nordling.
KARL Gustav Jonsson (1899-1978) bodde med hustrun ANNY Kristina Jonsson f. Jonsson (1906-1929) efter hennes död omgift med HEDVIG Matilda Jonsson f. Jonsson (1913-2001) familjen bodde på kolonaten nummer 2 mellan åren 1926-1938.
Makarna Jonsson i hammocken nångång under 60-talet. Bredvid sitter
min morfar Sanfrid Lundgren. Kalle och Hedvig hade sju barn tillsamm-
ans. I sitt första äktenskap med Anny Jonsson föddes fyra barn.
Karl Gustav eller Kalle som han allmänt kallades, var min mormors
yngre bror. Efter Mellanboda flyttade familjen till Hortlax, alldeles
bredvid gamla Riks 13.
Karls första hustru Anny ligger begravd på kyrkogården i Hortlax.
Anny blev mor till Thyra, Betty, Torsten och Mary.
Anny Jonsson blev endast 23 år gammal. Hon var född i Fällfors 1906.
Karl och Hedvig Jonssons gravvård på Hortlax kyrkogård.
En bild som publicerades i Piteå-Tidningen 1971, under rubriken "De
grävde i Skuthamn". Längst t.v. ses Kalle Jonsson i sin yviga hatt.
Kring den här bilden skulle man kunna göra en gissningstävling. Vart togs den? Och när? Om man så bodde i Skuthamn skulle knappast någon svara rätt på frågorna. Varför då just Skuthamn? Jo, därför att bilden togs där nere den 30 juni 1927 för att vara exakt. Den visar det arbetslag som med spade som enda verktyg grävde för vattenledningen från sjön till den sulfatfabrik som just höll på att uppföras. Piteå-Tidningen har fått låna bilden av Artil Wikberg i Jävre, som ses iförd vegamössa till höger i främre ledet. Artil ler med hela ansiktet. Men det var inte bara därför att livet ju fortfarande leker då man är bara 23 år gammal.
- Vi var glada allihop som fick jobb i samband med fabriksbygget i Skuthamn, säger han. Det var nämligen klent med arbetstillfällen den tiden och dessutom tjänade vi ungefär en tia om dagen. Det var mycket pengar. Timpenningen var 1:27, något ackord fanns inte. Det var lätt att gräva men svårt att kasta upp sanden ur den djupa rörgraven.
- Vi fick ordna med bryggor för att klara upp det arbetsmomentet, säger Wikberg, som just i år uppnår folkpensionsåldern. Huste på bilden beboddes på sin tid av sågverksfaktorn Hugo Fredriksson. Med hjälp av Artil Wikberg kan några av männen namnges. Längst till vänster i den praktfulla hatten ses Karl Jonsson, Hortlax, tredje från vänster står framlidne Elof Lundkvist, Burvik, Hortlax. Längst till höger poserar framlidne Anselm Wikström, Högsböle, och den unge mannen i keps bakom Artil Wikberg är John Lidman, Strömnäs, som inte heller är i livet längre.
-----------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 3 april 1971.
Häromdagen gjorde vi ett besök i Mellanboda. Jag var på jakt efter
eventuella lämningar av de hus där min mormor Bedas syskon Kalle
och Märta en gång bodde.
Vägen till Mellanboda, det gamla kolonatområdet, kantades av idel
höstfärger.
Området kan väl utan att ta i kallas för myrlandet. Om detta har
författarinnan Gun Lidström skrivit i sina böcker.
En frisk källa borta i Mellanboda...
Här bodde och här verkade här brukade människorna sin tilldelade
jordplättar. I en stenigt myrlandskap.
På denna plats bodde Verner och Märta Wiklund med sina barn mellan
1922-1941.
Vägen som leder till den plats där Kalle Jonsson bodde 1926-1938.
2005 fanns en artikel i Piteå-Tidningen som handlade om Mellanboda skola. Fotot på eleverna togs troligen 1937-1938. Längst upp ses lärarinnan Valborg Degerstrand från Överklinten. Övre raden från vänster: Thyra Jonsson (Karl o Annys dotter), Mildred Markström, Hildur Markström, Bror Marklund, Göta Marklund, Alvar Grahn, Sven-Eric Olofsson. Andra raden från vänster: Ingrid Marklund, Margit Vikström, Cecilia Markström, Karin Olofsson, Greta Lundqvist. Nedre raden från vänster: Göte Marklund, Ernst Markström, Gunnar Johansson, Eugen Markström.
------------------------------------------------------------
FEMTIO ÅR SEDAN SKOLAN REVS
------------------------------------------------------------
I början av 1920-talet påbörjades ett omfattande nyodlingsarbete, med åtföljande nybyggnadsverksamhet, i Mellanboda i dåvarande Hortlax kommun. Detta i syfte att bland annat skapa nya jordbrukarhem. Allt som en följd av ett av staten upprättat kolonisationsförslag, där 23 kolonat lades just i Mellanboda. Som en följd av det ökade barnantalet, de första kolonistfamiljerna var barnrika, blev det också beslut att ordna undervisning i byn för de skolpliktiga.
Mellanboda skola byggdes år 1924 av Emil Gustafsson och Anselm Sandström. Anbudssumman, som avsåg allt arbete, var 1.340 kronor. Allt material bekostades av beställaren. Skolan var i verksamhet till 1949, alltså 25 år. Skolan innehöll två skolsalar och två lägenheter för lärarna. Den bedrevs som B2 skola, med flera klasser i samma lokal.
Vissa perioder var intagningen av nya elever endast vartannat år, och med endast en lärare. Bland de tiotalet lärare som under längre eller kortare perioder undervisade i skolan var Kristina E. Bäckman. Född Nordgren i Bygdeå 1907. Död i Hortlax 1965 samt H. Valborg Degerstrand. Född Nordgren i Bygdeå 1907 och död 2001 i Burträsk. Skolan revs år 1955, för 50 år sedan, av Jonas Westerlund och Fabian Marklund, Hemmingsmark. En av de tidigare eleverna i skolan, Karin Olofsson-Eriksson har ställt bilderna till PT:s förfogande.
Mellanboda skola under sin storhetstid.
Så här såg det ut i en skolsal i Mellanboda skola. Belysningen utgjordes
av fotogenlampor.
-------------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 27 maj 2005.
"Kolonisationen i Mellanboda ingick som en åtgärd som staten utförde i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Gävleborgs län, Staten ville skapa arbetsmöjligheter i det krisdrabbade landet, få statens skogsegendomar skötta och minska emigrationen. År 1919 blev 23 kolonat utlagda på ett område beläget 5 km. sydväst om Hemmingsmark. Marken uppläts åt familjer som kunde finna en försörjning i skogen och i ett eget mindre jordbruk".
Nils VERNER Wiklund (1894-1979) samt hustrun MÄRTA Augusta Wiklund f. Jonsson (1897-1968) bodde i Mellanboda på kolonaten nummer 7 åren 1922-1941.
Verner Wiklund kom till Mellan-
boda med hustrun Märta 1922.
Märta Wiklund f. Jonsson. Min
mormors syster. Dotter till
mjölnaren Jonas Jonsson och
hans maka Augusta f. Nordling.
KARL Gustav Jonsson (1899-1978) bodde med hustrun ANNY Kristina Jonsson f. Jonsson (1906-1929) efter hennes död omgift med HEDVIG Matilda Jonsson f. Jonsson (1913-2001) familjen bodde på kolonaten nummer 2 mellan åren 1926-1938.
Makarna Jonsson i hammocken nångång under 60-talet. Bredvid sitter
min morfar Sanfrid Lundgren. Kalle och Hedvig hade sju barn tillsamm-
ans. I sitt första äktenskap med Anny Jonsson föddes fyra barn.
Karl Gustav eller Kalle som han allmänt kallades, var min mormors
yngre bror. Efter Mellanboda flyttade familjen till Hortlax, alldeles
bredvid gamla Riks 13.
Karls första hustru Anny ligger begravd på kyrkogården i Hortlax.
Anny blev mor till Thyra, Betty, Torsten och Mary.
Anny Jonsson blev endast 23 år gammal. Hon var född i Fällfors 1906.
Karl och Hedvig Jonssons gravvård på Hortlax kyrkogård.
En bild som publicerades i Piteå-Tidningen 1971, under rubriken "De
grävde i Skuthamn". Längst t.v. ses Kalle Jonsson i sin yviga hatt.
Kring den här bilden skulle man kunna göra en gissningstävling. Vart togs den? Och när? Om man så bodde i Skuthamn skulle knappast någon svara rätt på frågorna. Varför då just Skuthamn? Jo, därför att bilden togs där nere den 30 juni 1927 för att vara exakt. Den visar det arbetslag som med spade som enda verktyg grävde för vattenledningen från sjön till den sulfatfabrik som just höll på att uppföras. Piteå-Tidningen har fått låna bilden av Artil Wikberg i Jävre, som ses iförd vegamössa till höger i främre ledet. Artil ler med hela ansiktet. Men det var inte bara därför att livet ju fortfarande leker då man är bara 23 år gammal.
- Vi var glada allihop som fick jobb i samband med fabriksbygget i Skuthamn, säger han. Det var nämligen klent med arbetstillfällen den tiden och dessutom tjänade vi ungefär en tia om dagen. Det var mycket pengar. Timpenningen var 1:27, något ackord fanns inte. Det var lätt att gräva men svårt att kasta upp sanden ur den djupa rörgraven.
- Vi fick ordna med bryggor för att klara upp det arbetsmomentet, säger Wikberg, som just i år uppnår folkpensionsåldern. Huste på bilden beboddes på sin tid av sågverksfaktorn Hugo Fredriksson. Med hjälp av Artil Wikberg kan några av männen namnges. Längst till vänster i den praktfulla hatten ses Karl Jonsson, Hortlax, tredje från vänster står framlidne Elof Lundkvist, Burvik, Hortlax. Längst till höger poserar framlidne Anselm Wikström, Högsböle, och den unge mannen i keps bakom Artil Wikberg är John Lidman, Strömnäs, som inte heller är i livet längre.
-----------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Den 3 april 1971.
Häromdagen gjorde vi ett besök i Mellanboda. Jag var på jakt efter
eventuella lämningar av de hus där min mormor Bedas syskon Kalle
och Märta en gång bodde.
Vägen till Mellanboda, det gamla kolonatområdet, kantades av idel
höstfärger.
Området kan väl utan att ta i kallas för myrlandet. Om detta har
författarinnan Gun Lidström skrivit i sina böcker.
En frisk källa borta i Mellanboda...
Här bodde och här verkade här brukade människorna sin tilldelade
jordplättar. I en stenigt myrlandskap.
På denna plats bodde Verner och Märta Wiklund med sina barn mellan
1922-1941.
Vägen som leder till den plats där Kalle Jonsson bodde 1926-1938.
2005 fanns en artikel i Piteå-Tidningen som handlade om Mellanboda skola. Fotot på eleverna togs troligen 1937-1938. Längst upp ses lärarinnan Valborg Degerstrand från Överklinten. Övre raden från vänster: Thyra Jonsson (Karl o Annys dotter), Mildred Markström, Hildur Markström, Bror Marklund, Göta Marklund, Alvar Grahn, Sven-Eric Olofsson. Andra raden från vänster: Ingrid Marklund, Margit Vikström, Cecilia Markström, Karin Olofsson, Greta Lundqvist. Nedre raden från vänster: Göte Marklund, Ernst Markström, Gunnar Johansson, Eugen Markström.
------------------------------------------------------------
FEMTIO ÅR SEDAN SKOLAN REVS
------------------------------------------------------------
I början av 1920-talet påbörjades ett omfattande nyodlingsarbete, med åtföljande nybyggnadsverksamhet, i Mellanboda i dåvarande Hortlax kommun. Detta i syfte att bland annat skapa nya jordbrukarhem. Allt som en följd av ett av staten upprättat kolonisationsförslag, där 23 kolonat lades just i Mellanboda. Som en följd av det ökade barnantalet, de första kolonistfamiljerna var barnrika, blev det också beslut att ordna undervisning i byn för de skolpliktiga.
Mellanboda skola byggdes år 1924 av Emil Gustafsson och Anselm Sandström. Anbudssumman, som avsåg allt arbete, var 1.340 kronor. Allt material bekostades av beställaren. Skolan var i verksamhet till 1949, alltså 25 år. Skolan innehöll två skolsalar och två lägenheter för lärarna. Den bedrevs som B2 skola, med flera klasser i samma lokal.
Vissa perioder var intagningen av nya elever endast vartannat år, och med endast en lärare. Bland de tiotalet lärare som under längre eller kortare perioder undervisade i skolan var Kristina E. Bäckman. Född Nordgren i Bygdeå 1907. Död i Hortlax 1965 samt H. Valborg Degerstrand. Född Nordgren i Bygdeå 1907 och död 2001 i Burträsk. Skolan revs år 1955, för 50 år sedan, av Jonas Westerlund och Fabian Marklund, Hemmingsmark. En av de tidigare eleverna i skolan, Karin Olofsson-Eriksson har ställt bilderna till PT:s förfogande.
Mellanboda skola under sin storhetstid.
Så här såg det ut i en skolsal i Mellanboda skola. Belysningen utgjordes
av fotogenlampor.
-------------------------------------------------------------------------------
PITEÅ-TIDNINGEN ¤ Fredagen den 27 maj 2005.
Kommentarer
Postat av: Ing-Marie Åkerström
Hej! Min mormor och morfar bodde också i Mellanboda med sina 12 barn, Anton och Minette Johansson. Bilden på skolklassen så finns min mobror Gunnar Johansson med på. Jag har visat min mamma på din blogg. Nu har jag mer att berätta för henne och visa. Hejdå, Ing-Marie Åkerström
Postat av: Roger
Hej Ing-Marie! Det är en rätt fascinerande känsla man får när man tänker på alla de modiga skaror som flyttade ut till Mellanboda för att leva sina liv där. Att ta del av detta manar oss nutida människor till en ordentlig eftertanke.
Roligt att du gillar min blogg.
Mvh Roger.
Postat av: Ingela Dung
Min mamma Greta Laag var den första folkskolläraren i Mellanboda skola. Hon kom dit höstterminen 1928 och organiserade folkskolan, klasserna 3-6, B2form.
Kristina Marklund var småskollärarinna där.Mamma bodde på övervåningen och Kristina därunder.Mamma stannade i två läsår.Mamma hade kontakt hela livet med Jenny Marklund, som vi också träffade när jag och min sambo tillsammans med mamma besökte kolonaten 1986.
Trackback
