Musikaliska familjen Lundmark i Görjtjärn - Västerbotten


Familjen Lundmark i Görjtjärn.


Makarna Anna och Rudolf Lundmark i Görjtjärn och deras fem söner trakterar alla något musikinstrument. När den sjumannaorkestern kämmer i med en gammal vals, då dallrar golvtiljorna i lundmarkska köket.
    - De musikaliska anlagen har gått i arv, berättar familjefadern. Rudolfs två bröder är också spelemän. Lundmarkarna härstammar från "Per-Ola-Pell-släkten", som förr i tiden var en känd musikalisk släkt. Även från mor Annas sida ligger musiken i blodet.

    - Redan som 10-åring spelade jag på första bröllopet, berättar Rudolf, som nu är 53 år. Jag minns att jag ibland fick ta ledigt från skolan för spelningen. Bröllopen kunde den tiden pågå i flera dagar. Arvodet för spelningen fick man "skramla in". Det kunde bli sådär en 6-7 kronor och några knappar. Jag höll räkning på hur många bröllop jag spelat på tills det 115:de. Men sen slutade jag.

¤ Rudolfs instrument är fiol, men han kan spela både dragspel och gitarr.

¤ Mor Anna, 52 år, spelar gitarr och hjälper till i familjeorkestern endast när den övar i hemmet.

¤ Äldsta sonen Henry, 25, spelar fiol, saxofon och dragspel. Hans rätta instrument i orkestern är trummor.

¤ Olle, 24, spelar fiol och munspel. Han är inte särskilt intresserad att medverka i bandet. Är skicklig blyertstecknare.

¤ Kjell, 20 år, är familjens största musikbegåvning och hanterar vilket instrument man än presenterar för honom. Redan då han var sex år började han spela tonett. I "gänget" har han medverkat sedan han var 12 år och spelat dansmusik. Som 12-åring medverkade han i "Karusellen" i Burträsk. Det var enda gången han känt nervositet inför något uppträdande. Han spelade då klarinett och dragspel.

¤ Musikfamiljens Benjamin är Mats-Åke, 14 år. Han spelar tonett och mandolin. Någon störrre lust för spelandet har han inte.

Fyra i musikfamiljen, Rudolf, Henry, Karl-Evert och Kjell, har en egen orkester under benämningen Görjtjärnpojkarna. I regel har de engagemang varje helg vid gammaldans eller bröllop.
    - För min del har jag numera ingen större lust, säger Rudolf. Men det blir ju alltid en slant. Pojkarna däremot har ett stort intresse och lever helt för musiken.

--------------------------------------------------------------------
NORRA-VÄSTERBOTTEN ¤ Den 8 december 1959.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0